Spara & investera

Så beräknas skatten på ett ISK

Skatten på ett ISK räknas inte på det du tjänar, utan på ett kapitalunderlag som Skatteverket bygger av fyra bestämda datum under året plus dina insättningar. Här går vi igenom exakt hur uträkningen görs, med Skatteverkets eget räkneexempel och ett eget i kronor för 2026. Samtidigt rätar vi ut den vanligaste missuppfattningen, nämligen att ISK skulle ha samma insättningsregel som en kapitalförsäkring. Det har det inte.

Schablonskatt i korthet

På ett ISK betalar du varken kapitalvinstskatt när du säljer eller skatt på utdelningar för sig. I stället tar Skatteverket ut en liten årlig skatt på hela kapitalet, oavsett om innehavet gått upp, ner eller står still. Den kallas schablonskatt, och den är själva idén med kontoformen. Deklarationen blir enkel och skatten förutsägbar, men det är också en skatt du betalar även ett år med förlust.

Kapitalunderlaget, steg för steg

Allt hänger på ett tal, kapitalunderlaget. Skatteverket räknar fram det på ett bestämt sätt, och det är värt att förstå eftersom det inte är samma sak som ditt saldo en godtycklig dag. Så här beskriver Skatteverket själva metoden. Lägg ihop tillgångarna på kontot vid ingången av varje kvartal, det vill säga den 1 januari, 1 april, 1 juli och 1 oktober, tillsammans med summan av alla insättningar du gjort under året. Dela sedan beloppet med fyra.

Två detaljer i den meningen är lätta att missa. Den ena är att det handlar om fyra bestämda ögonblick, inte ett löpande snitt över året. Ett konto som varit stort i januari men litet i december kan alltså få ett högre kapitalunderlag än ett som legat still hela året, beroende på exakt hur värdet sett ut vid just dessa fyra datum. Den andra är att insättningar räknas fullt ut, till hela beloppet, oavsett vilken dag på året du sätter in dem.

Skatteverket har ett eget räkneexempel som visar hur det faller ut i praktiken. En person, Peter i deras exempel, börjar året med ett tomt konto och sätter in pengar löpande.

Summan delas med fyra, 210 000 kr delat med fyra blir 52 500 kr. Det beloppet, 52 500 kr, är kapitalunderlaget som schablonintäkten sedan räknas på. Märk att det inte finns någon rad för uttag i tabellen. Uttag dras inte av separat, de syns i stället indirekt genom att kontots värde vid nästa kvartalsdatum blir lägre.

En sista sak som nästan ingen konkurrerande guide nämner uttryckligen, men som Skatteverket faktiskt skriver rakt ut, gäller överföringar mellan egna konton. Flyttar du kapital från ett annat investeringssparkonto du själv äger till detta, räknas det inte som en insättning i kapitalunderlaget. Bytt bank, samlat ihop flera ISK till ett, det spelar ingen roll, så länge det är en överföring mellan dina egna konton och inte nytt kapital utifrån.

Blanda inte ihop ISK med kapitalförsäkringens insättningsregel

Det här är den punkt där det slarvas mest, även i sammanfattningar som ser auktoritativa ut. Regeln att insättningar januari till juni räknas till fullt värde och insättningar juli till december bara till halva värdet gäller kapitalförsäkring, inte ISK. Blandas de ihop, vilket händer ofta, räknar man fel på ett ISK.

På ett ISK finns ingen sådan halveringsregel. Varje insättning, oavsett om den görs i januari eller i december, läggs till kapitalunderlaget till sitt fulla belopp. Det som i stället avgör hur mycket en sen insättning påverkar helhetsbilden är att den ändå bara adderas en gång i summan innan den delas med fyra, inte att den räknas till halva sitt värde. Skillnaden låter teknisk, men den kan göra flera tusen kronors utslag på schablonintäkten för den som sätter in ett större belopp sent på året.

Finansinstitutet ser att den distinktionen är en av de vanligaste felkällorna i både konkurrerande guider och i automatiskt genererade sammanfattningar av regelverket, sannolikt för att kapitalförsäkringens regel är mer känd och lätt smiter in i beskrivningar av ISK. Vill du läsa om hur kapitalförsäkringens egen kapitalunderlagsregel fungerar i detalj, med premier och förmånstagare, går vi igenom det under kapitalförsäkring.

Skattekedjan i kronor, ett eget räkneexempel för 2026

Med kapitalunderlaget klart återstår tre steg till en faktisk skattesumma. Dra av den skattefria grundnivån, multiplicera resten med schablonintäktens procentsats, och ta sedan 30 procent av det. Så här ser kedjan ut för inkomståret 2026.

För 2026 räknas schablonintäkten fram som statslåneräntan den 30 november 2025, som var 2,55 procent, plus en procentenhet. Det blir 3,55 procent. Skulle statslåneräntan vara mycket låg finns ett golv på 1,25 procent som schablonintäkten aldrig understiger, men för 2026 ligger den faktiska räntan över golvet och det är 3,55 procent som gäller. Skatten är sedan 30 procent av schablonintäkten, vilket ger en effektiv skatt på ungefär 1,065 procent av det skattepliktiga kapitalet per år.

Anta att ni har 700 000 kr placerat på ett ISK, med ett värde som legat i stort sett stilla under året och utan större extra insättningar. Kapitalunderlaget blir då ungefär detsamma, 700 000 kr.

4 260 kr på ett kapital av 700 000 kr, det är knappt 0,6 procent av totalen, men 1,065 procent av just den skattepliktiga delen över grundnivån. Skillnaden mellan de två procenttalen är just grundnivåns effekt, och den märks tydligast för den som sparar mindre belopp.

Den skattefria grundnivån, och hushållsvinkeln

Från 2026 är sparande upp till 300 000 kr per person i praktiken skattefritt på ISK och kapitalförsäkring. Grundnivån är gemensam för ISK, kapitalförsäkring och PEPP-konto och läggs i första hand mot ISK, avdraget sker automatiskt utan att du behöver ansöka om något. Det viktiga, som sällan sägs rakt ut, är att grundnivån är per person, inte per konto. Ni som är två i ett hushåll kan därför fylla varsin grundnivå och ha 2 gånger 300 000, det vill säga 600 000 kr, helt utan ISK-skatt. Ligger allt sparande på den ena partens konto missar ni halva utrymmet.

Höjningen är förhållandevis ny. Grundnivån låg tidigare på 150 000 kr, och beslutet att flytta upp den till 300 000 kr för 2026 togs av riksdagen i betänkande 2025/26:SkU15. Har du fortfarande gamla uppgifter om 150 000 kr i huvudet, till exempel från en äldre artikel eller ett gammalt bankdokument, är det värt att uppdatera.

Uttag från ISK

Själva uttaget är skattefritt. Du betalar aldrig extra skatt bara för att ta ut pengar från ett ISK, eftersom hela poängen med schablonen är att den redan täcker allt du gör inom kontot under året. Vill du ta ut ett belopp som är bundet i fonder eller aktier måste du dock först sälja innehavet, precis som på vilket värdepapperskonto som helst.

Eftersom kapitalunderlaget bygger på kontots värde vid fyra bestämda datum snarare än ett löpande snitt, kan tidpunkten för ett stort uttag i teorin påverka vilket kvartalsvärde som fångar upp det. Det är ren mekanik i beräkningen, ett resultat av att Skatteverket mäter vid fasta punkter i stället för kontinuerligt, inte ett kryphål värt att lägga uttagsplaner efter. För de flesta väger andra saker, som när pengarna faktiskt behövs, betydligt tyngre än en marginell effekt på nästa års kapitalunderlag.

Bestämmer du dig i stället för att flytta pengarna vidare, till exempel till en vanlig depå eller till att köpa fondandelar direkt, hänger valet av kontoform ihop med en annan fråga, nämligen om ISK över huvud taget är den bästa formen för just ditt sparande. Den avvägningen, brytpunkten mot en vanlig depå i kronor, går vi igenom under när lönar sig ISK. Hur en depås löpande skatt på utdelningar och vinster fungerar i detalj finns under skatt på fonder och utdelning, och sitter du redan med ett innehav i en depå och funderar på att flytta det räknar vi på om det lönar sig under flytta depå till ISK.

Vanliga frågor om ISK-skatten