Spara & investera
När lönar sig ISK, och när vinner en depå?
Ett ISK beskattar hela kapitalet varje år med en liten schablon, en depå beskattar bara den vinst du faktiskt tar hem. Det ger en brytpunkt: över en viss avkastning är ISK billigare, under den kan depån vinna. Var gränsen går beror på hur stort kapitalet är och hur länge du sparar, inte på en fast tumregel. Här räknar vi ut det i kronor, för ett år och över en lång horisont.
Hur ett ISK beskattas i grunden, kapitalunderlaget och den effektiva skatten på cirka 1,065 procent, går vi igenom under så beräknas skatten på ett ISK. Den här sidan handlar om nästa fråga: när det valet faktiskt lönar sig jämfört med en vanlig depå.
När en vanlig depå vinner i stället
ISK beskattar kapitalet även ett år då innehavet backar. En depå gör tvärtom: går det med förlust betalar du ingen skatt, och förlusten är dessutom delvis avdragsgill mot andra vinster. Effektiva ISK-skatten stiger dessutom när statslåneräntan gör det, vilket den har gjort de senaste åren.
Det ger en tydlig brytpunkt. Skatten på en depå är 30 procent av din faktiska vinst, medan ISK-skatten är låst vid 1,065 procent av kapitalet oavsett hur det går. Vid en tillräckligt hög avkastning möts de, och över den nivån vinner ISK. Tack vare den skattefria grundnivån ligger den brytavkastningen lägre för ett litet sparande och närmar sig 3,55 procent först när kapitalet är stort och grundnivån betyder mindre.
Var brytpunkten faktiskt hamnar för dig beror på hur stort kapitalet är, eftersom den skattefria grundnivån äter en större andel av ett litet sparande. Fyll i ditt eget kapital och din förväntade avkastning så räknar vi ut brytavkastningen och vad de två kostar i kronor.
ISK och KF beskattas lika: 3,55 procent schablonintäkt gånger 30 procent, alltså 1,065 procent på kapitalet över den skattefria grundnivån 300 000 kr. En depå beskattas med 30 procent på vinsten du tar ut. Illustrativ modell och allmän information, inte personlig rådgivning.
Brytavkastningen r* = 3,55 % x (1 minus grundnivå delat med kapital), så den stiger med kapitalet mot 3,55 %. Två ärliga nyanser modellen inte fångar: en depå skjuter upp skatten tills du säljer (fördel om du behåller länge) och ger förlustavdrag ett dåligt år, medan ISK/KF beskattas varje år oavsett utfall. Räknas i din webbläsare, inget sparas.
I praktiken tror de flesta långsiktiga sparare att aktier och fonder ger mer än 3,55 procent per år över tid, och då är ISK billigare och dessutom enklare att deklarera. Men har du ett innehav du väntar dig låg avkastning på, eller ett år med stora orealiserade förluster, är det värt att räkna på depån. Hur du fördelar mellan sparformer och sparhorisont hänger också ihop med hur du sprider risken, som vi går igenom under riskspridning och sparhorisont. Vilka innehav du väljer inuti kontot tar vi upp under fonder.
Hinner en depå ikapp ISK på lång sikt?
Brytpunktsräknaren ovan svarar för ett år i taget. Men ISK och kapitalförsäkring betalar sin lilla schablonskatt varje år, medan en depå skjuter upp hela skatten till dagen du säljer. Över en lång sparhorisont hinner den uppskjutna skatten i teorin ikapp, eftersom pengar som ännu inte gått till skatt får ligga kvar och växa. Frågan är hur mycket det betyder, och när.
Depåns försprång visar sig vara litet, och det kräver att allt går dess väg. Det uppstår bara när tre saker gäller samtidigt: kapitalet är så stort att grundnivån betyder lite, avkastningen är måttlig, och innehavet får ligga helt orört i decennier. Ta ett sparande på 5 000 000 kr i 30 år med 6 procents avkastning. En depå som aldrig säljs slutar då ungefär 180 000 kr högre än ett ISK, på ett kapital som vuxit till drygt 21 miljoner. Det är en marginal på under en procent.
Och den marginalen är skör. Byter du fond en enda gång vart femte år, vilket de flesta gör förr eller senare, realiseras 30 procent av vinsten i depån varje gång, medan samma byte är gratis i ett ISK. Då vänder det med besked: i samma exempel ger ISK i stället över 3,5 miljoner kr mer än depån. Utdelningar drar åt samma håll, eftersom de beskattas löpande i en depå men ryms i schablonen i ett ISK.
Prova själv nedan. Sätt din horisont och din förväntade avkastning, och växla mellan en depå du aldrig rör och en du byter fond i vart femte år.
- Depåns enda försprång bygger på tre villkor samtidigt: stort kapital (grundnivån liten andel), måttlig avkastning, och att innehavet aldrig säljs eller ombalanseras.
- Bryts något, till exempel ett fondbyte, realiseras 30 procent direkt i depån men ingenting i ISK eller kapitalförsäkring. Utdelningar beskattas också löpande i en depå, men beskattas inte separat i ISK och KF, de ryms i schablonen.
Så räknar vi
ISK och KF: schablonskatten (1,065 procent) dras ur kontot varje år på kapitalet vid årets ingång, och den skattefria grundnivån 300 000 kr skyddar första delen av det årets kapital. Depå: värdet växer obeskattat och 30 procent tas på vinsten först när du säljer, i slutet eller vid varje fondbyte. Modellen antar jämn avkastning, inga avgifter och inga utdelningar, och reducerar vid ett år exakt till brytpunktsräknaren ovan. Allmän information, inte personlig rådgivning. Räknas i din webbläsare, inget sparas.
Slutsatsen blir densamma som erfarna sparare brukar landa i, fast med siffrorna framme: för den som sparar långsiktigt i aktier och fonder och då och då byter innehav är ISK både billigare och enklare.
Räkningen ovan gäller nya pengar. Sitter du redan med ett innehav i en vanlig depå och funderar på att flytta det till ISK är frågan en annan, eftersom själva flytten räknas som en försäljning och utlöser skatt på vinsten direkt. Vi räknar på om det lönar sig trots skattesmällen under flytta depå till ISK.
Vanliga frågor
Lönar sig ISK alltid?
Nej, men nästan. ISK är billigast när avkastningen är hög nog, och var den gränsen går beror på hur stort kapitalet är och hur länge du sparar, inte på en fast procentsats. Den skattefria grundnivån gör att gränsen ligger lågt för ett mindre sparande. Vid låg avkastning, eller ett år med förlust, kan en vanlig depå bli billigare eftersom den bara beskattar faktisk vinst och tillåter avdrag för förluster. För långsiktigt sparande i aktier och fonder är ISK ändå oftast både billigare och enklare, särskilt om du byter innehav ibland.
När är en depå bättre än ISK?
När du väntar dig låg avkastning på ett innehav, eller har ett år med stora orealiserade förluster. Depån beskattar bara vinst du faktiskt tar hem, och förluster är delvis avdragsgilla. Var brytpunkten mot ISK går beror på kapitalet och sparhorisonten. För ett stort, orört innehav kan depåns uppskjutna skatt räcka en bit på lång sikt, men ett enda fondbyte eller löpande utdelningar brukar vända det till ISK:s fördel.
Hinner en depå ikapp ISK om jag aldrig säljer?
På mycket lång sikt kan en depå som aldrig rörs få ett litet försprång, eftersom den uppskjutna skatten får ligga kvar och växa. Men försprånget är litet och kräver stort kapital, måttlig avkastning och ett helt orört innehav i decennier. Ett enda fondbyte, som realiserar 30 procent av vinsten i depån men är gratis i ett ISK, eller löpande utdelningar, vänder det oftast till ISK:s fördel. Räkna på ditt eget fall i horisontkalkylatorn ovan.
Källor
- Skatteverket, investeringssparkonto (ISK) - schablonintäkt, statslåneränta och effektiv skatt.
- Riksdagen, bet. 2025/26:SkU15 - skattefri grundnivå 300 000 kr per person 2026.
- Riksgälden, investerarskyddet - skydd upp till 250 000 kr per institut och kund.