Verktyg
Buffertkalkyl: hur stor buffert behöver du?
En buffert ska bära dig genom det oväntade, en trasig bil eller en period utan inkomst. Hur stor den behöver vara beror inte på din lön utan på vad en månad faktiskt kostar. Fyll i boende och hushåll, så räknar Finansinstitutets buffertkalkyl ut ett buffertmål utifrån dina nödvändiga utgifter och hur länge det tar att spara ihop det.
Levnadskostnaderna hämtas från Kronofogdens normalbelopp 2026 (6 243 kr för en ensamstående, 10 314 kr för två, plus per barn). Buffertmålet är dina nödvändiga månadsutgifter gånger antalet månader du vill klara utan inkomst. Illustrativ modell och allmän information, inte personlig rådgivning.
Bufferten dimensioneras efter vad en månad faktiskt kostar, inte efter din lön. Varje block är en månads nödvändiga utgifter. Ett vanligt intervall är tre till sex månader, men välj utifrån hur trygg din inkomst är. Räknas i din webbläsare, inget sparas.
Räknas i din webbläsare
Allt du fyller i stannar på din skärm och räknas ut direkt i webbläsaren. Vi sparar inga uppgifter och skickar dem inte vidare.
Så räknar vi
Buffertmålet är enkelt att räkna: dina nödvändiga månadsutgifter gånger det antal månader du vill kunna klara utan inkomst. De nödvändiga utgifterna är boendet, de nödvändiga levnadskostnaderna och de fasta utgifter du inte kan slippa på kort sikt, som försäkringar och barnomsorg. Vi utgår medvetet från nödvändiga utgifter, inte från lönen, eftersom det är dem bufferten faktiskt ska täcka en tuff månad.
Levnadskostnaderna hämtar vi från Kronofogdens normalbelopp för 2026, 6 243 kr för en ensamstående och 10 314 kr för två vuxna plus belopp per barn. Det är statens miniminivå för nödvändiga levnadskostnader utom boende och en ärlig, kontrollerbar utgångspunkt. Din faktiska kostnad kan vara högre. Då blir också ditt buffertbehov större.
Hur många månader du bör sikta på är ingen exakt vetenskap. Ett vanligt intervall är tre till sex månader, men valet beror på hur trygg din inkomst är: en fast anställning med bra villkor kräver mindre marginal än en osäker eller oregelbunden inkomst. Verktyget låter dig prova olika antal månader och ser hur målet ändras. Det är en illustrativ modell, inte personlig rådgivning.
Vanliga frågor
Varför utgår ni från utgifter i stället för månadslöner?
Därför att det är utgifterna bufferten ska bära när inkomsten faller bort. Rådet om tre månadslöner blandar ihop det du tjänar med det du gör av med och blir ofta en högre och otydligare tröskel än nödvändigt. Räknar du på dina faktiska nödvändiga utgifter får du ett mål som både är ärligare och lättare att nå.
Hur många månaders buffert bör jag ha?
Ett vanligt intervall är tre till sex månaders nödvändiga utgifter, men det beror på din situation. Har du en trygg och regelbunden inkomst räcker ofta mindre, medan en osäker eller oregelbunden inkomst motiverar mer. Poängen är att du väljer nivån medvetet, inte att den träffar en exakt siffra.
Var ska bufferten ligga?
På ett konto där pengarna inte kan svänga i värde och där du kommer åt dem snabbt, alltså ett sparkonto snarare än fonder. Poängen med en buffert är att den finns där när något oväntat händer. Då får den inte råka ligga back för att marknaden är svag just då. Mer om det i sparkonto och insättningsgaranti.
Räknar ni med ränta på bufferten?
Nej, kalkylen visar hur stort målet är och hur länge det tar att spara ihop vid ett jämnt månadssparande. En sparränta gör att det går något snabbare, men eftersom räntan på ett tryggt sparkonto oftast är låg håller vi kalkylen enkel och räknar utan den. Det gör målet lite mer försiktigt, vilket sällan är fel för just en buffert.
Vad räknas som en nödvändig utgift?
Det du inte kan säga upp på kort varsel.
Boendet, mat och hygien, resor till jobbet, försäkringar, barnomsorg och avgifter som löper på av sig själva. Abonnemang och nöjen hör inte hit, eftersom de går att pausa just den månad du behöver marginalen. Räknar du med dem blir buffertmålet större än det behöver vara. Målet känns då onödigt avlägset. Vill du gå igenom utgifterna post för post gör du det i budgetkalkylen.
Ska jag spara ihop bufferten innan jag börjar investera?
I de flesta fall ja. Skälet är praktiskt snarare än teoretiskt.
Utan buffert blir en trasig bil eller en månad utan inkomst till en tvångsförsäljning av sparandet. Det inträffar ofta när kurserna redan är nere. Har du dyra skulder är det däremot rimligt att beta av dem parallellt, eftersom räntan där är säker medan avkastningen inte är det. Ordningen och stegen går vi igenom under buffert.
Behöver bufferten höjas när priserna stiger?
Ja, eftersom målet är ett antal månaders utgifter och inte ett belopp.
Stiger mat, el eller hyra stiger också summan du behöver för att klara samma antal månader. Kronofogdens normalbelopp, som kalkylen använder för levnadskostnaderna, räknas om varje år av just det skälet. Talen här är 2026 års nivå. Gå igenom målet en gång om året, eller när något stort i din ekonomi ändras.
Sparar ni det jag fyller i?
Nej. Alla beräkningar sker i din webbläsare medan du skriver. Ingenting du fyller i skickas till oss eller lagras någonstans. Det betyder också att sidan inte kan minnas ditt buffertmål till nästa besök, så vill du spara siffran får du skriva ned den själv.
När bufferten är på plats är nästa steg oftast ett långsiktigt sparande. Se hur din KALP ser ut i budgetkalkylen, läs mer om att dimensionera bufferten i buffert. Hur ett månadssparande växer ser du i ränta-på-ränta-kalkylatorn.
Källor
- Kronofogden (KFM A 2025:1), normalbeloppen för 2026 (levnadskostnadsgolv i kalkylen: ensamstående 6 243 kr, makar 10 314 kr, barn efter ålder, per månad utöver boende).
- Hallå konsument (Konsumentverket), räkna på din ekonomi.