Förtroende och redaktion

Källor och metod

Vilka källor vi litar på, och i vilken ordning. En regel är bara så säker som källan bakom den, så vi väljer källa med samma omsorg som vi väljer ord.

All finansinformation är inte lika mycket värd. En siffra som en jämförelsesajt återger kan ha passerat tre led av förenkling innan den når dig. Vi går motsatt väg och letar oss så nära ursprunget som möjligt.

Källhierarki

Vi rangordnar källor i tre nivåer, och en högre nivå slår alltid en lägre när de säger emot varandra:

  1. Primärkälla. Lagtext och myndighetsföreskrift. Det är här en regel faktiskt bestäms, och det är hit varje regelberoende siffra ska gå att spåra.
  2. Ansvarig myndighet. Den myndighet som tillämpar och tolkar regeln, till exempel Finansinspektionen eller Skatteverket, när vi behöver hur en lag används i praktiken.
  3. Etablerad officiell statistik. SCB och andra officiella dataproducenter för siffror om verkligheten runt reglerna, som hushållens skulder eller boräntor.

Andrahandskällor, som nyhetsartiklar och andra sajters sammanfattningar, kan hjälpa oss att hitta rätt, men de citeras aldrig som fakta för en siffra. Vi går alltid vidare till originalet.

Våra primärkällor

Det här är myndigheterna och institutionerna vi bygger på, och vad vi använder var och en till:

KällaVad vi använder den till
FinansinspektionenTillstånd och tillsyn, amorterings- och bolåneregler.
RiksgäldenInsättningsgarantin.
SkatteverketSkatt, ISK-schablon och ränteavdrag.
RiksbankenStyrränta och referensränta.
KronofogdenSkuldsanering och utmätning.
Konsumentverket / Hallå konsumentBudget, hushållskostnader och konsumenträtt.
Konsumenternas Bank- och finansbyråOberoende vägledning om bank och finans.
SCBOfficiell statistik.
PensionsmyndighetenPension.
Sveriges riksdagLagtext i original.

Så citerar vi

En källa som inte går att kontrollera är ingen källa. Därför citerar vi enligt några enkla regler:

  • Varje sida är datummärkt, så att du ser när uppgiften senast stämdes av.
  • Siffror återges ordagrant mot primärkällan, inte avrundade så att innebörden glider.
  • Källan namnges per sida, med paragraf eller myndighet, inte gömd i en allmän källförteckning.
  • Värden som ändras återkommande, som skatteschabloner, markeras tydligt med var och när de ska kontrolleras på nytt.

Ett verifierat exempel

Insättningsgarantin skyddar 1 150 000 kr per person och institut från 2026-01-01. Källa: Riksgälden. Just den sortens tal daterar vi, eftersom det kan ändras.

Därför länkar vi ut

Många sajter håller läsaren kvar så länge som möjligt. Vi gör tvärtom och skickar dig vidare till myndigheten. Att kunna gå till Finansinspektionen och kontrollera att ett företag har tillstånd, eller till Skatteverket för att se den aktuella schablonen, stärker förtroendet i stället för att läcka det.

Vi ersätter inte myndigheterna. Vi översätter dem. Reglerna är deras, tolkningen i klarspråk är vår, och länken tillbaka till originalet är alltid framme. Hur den kontrollen ser ut i praktiken beskriver vi på Så granskar vi.

Granskad av Finansinstitutets redaktion

Senast uppdaterad 31 augusti 2026