Källor och metod

All finansinformation är inte lika mycket värd. En siffra som en jämförelsesajt återger kan ha passerat tre led av förenkling innan den når dig. Vi går motsatt väg och letar oss så nära ursprunget som möjligt.

Källhierarki

Vi rangordnar källor i tre nivåer, och en högre nivå slår alltid en lägre när de säger emot varandra:

1. Primärkälla. Lagtext och myndighetsföreskrift. Det är här en regel faktiskt bestäms. Hit ska varje regelberoende siffra gå att spåra.
2. Ansvarig myndighet. Den myndighet som tillämpar och tolkar regeln, till exempel Finansinspektionen eller Skatteverket, när vi behöver hur en lag används i praktiken.
3. Etablerad officiell statistik. SCB och andra officiella dataproducenter för siffror om verkligheten runt reglerna, som hushållens skulder eller boräntor.

Andrahandskällor, som nyhetsartiklar och andra sajters sammanfattningar, kan hjälpa oss att hitta rätt, men de citeras aldrig som fakta för en siffra. Vi går alltid vidare till originalet.

Våra primärkällor

Det här är myndigheterna och institutionerna vi bygger på, och vad vi använder var och en till:

Så citerar vi

En källa som inte går att kontrollera är ingen källa. Därför citerar vi enligt några enkla regler:

• Varje sida är datummärkt, så att du ser när uppgiften senast stämdes av.
• Siffror återges ordagrant mot primärkällan, inte avrundade så att innebörden glider.
• Källan namnges per sida, med paragraf eller myndighet, inte gömd i en allmän källförteckning.
• Värden som ändras återkommande, som skatteschabloner, markeras tydligt med var och när de ska kontrolleras på nytt.

Egna sammanställningar

Ibland finns svaret inte som en färdig uppgift någonstans, utan bara utspritt i en myndighets tabeller. Då räknar vi fram det själva och säger att vi gjort det. En egen sammanställning är alltid märkt som vår. Den bygger uteslutande på öppna siffror ur en namngiven källa. Vi hittar aldrig på ett underlag och presenterar aldrig en egen beräkning som om den vore källans egen uppgift.

Två regler håller den sortens tal ärliga. Ett värde som beskriver vad som står i ett dokument tas fram med två av varandra oberoende metoder. Skiljer de sig åt publiceras ingenting förrän vi vet varför. Och vi blandar aldrig siffror från olika tabeller i ett och samma tal, eftersom tabeller sällan räknar exakt samma sak.

Den ordningen finns för att den fångar verkliga fel. Vid arbetet med Allmänna reklamationsnämndens statistik gav de två metoderna olika svar på samma tabell. Det visade sig att den ena hade klistrat ihop årtalet med det första talet i kolumnen. Utan dubbelkontrollen hade den siffran blivit publicerad.

Därför länkar vi ut

Många sajter håller läsaren kvar så länge som möjligt. Vi gör tvärtom och skickar dig vidare till myndigheten. Att kunna gå till Finansinspektionen och kontrollera att ett företag har tillstånd, eller till Skatteverket för att se den aktuella schablonen, stärker förtroendet i stället för att läcka det.

Vi ersätter inte myndigheterna. Vi översätter dem. Reglerna är deras, tolkningen i klarspråk är vår och länken tillbaka till originalet är alltid framme. Hur den kontrollen ser ut i praktiken beskriver vi på Så granskar vi.