Spara & investera

Skatt på fonder, utdelning och courtage i en depå

Ett aktie- och fondkonto, det som brukar kallas depå, beskattas inte bara den dagen du säljer. Så länge du äger värdepapper på kontot betalar du skatt varje år på utdelningar och, om du har fonder, på en schablonintäkt som räknas på fondernas värde vid årets ingång. Säljer du med vinst tillkommer sedan 30 procent i reavinstskatt, där courtaget du betalat vid köp och försäljning påverkar hur stor vinsten blir.

Skatt när du säljer: 30 procent på vinsten

Säljer du aktier eller fondandelar med vinst beskattas vinsten i inkomstslaget kapital. Skattesatsen är 30 procent av överskottet, enligt inkomstskattelagen 65 kap. 7 §. Vinsten räknas fram som försäljningspriset minus omkostnadsbeloppet, det vill säga det du en gång betalade för värdepapperet.

Courtaget du betalar hos mäklaren eller banken är inte en egen avdragspost som du fyller i separat. Enligt 44 kap. 14 § inkomstskattelagen räknas omkostnadsbeloppet som "utgifter för anskaffning ... ökade med utgifter för förbättring". Courtaget vid köpet räknas alltså in i anskaffningsutgiften och höjer omkostnadsbeloppet, medan courtaget vid försäljningen dras av från försäljningslikviden. Båda delarna sänker den vinst du till slut beskattas för, men ingen av dem dyker upp som en egen rad i deklarationen.

Går affären med förlust i stället gäller generösa kvittningsregler. Kapitalförluster på marknadsnoterade aktier och aktiefonder kvittas fullt ut, det vill säga till 100 procent, mot vinster på marknadsnoterade aktier och aktiefonder samma år. Räcker inte vinsterna till får resten av förlusten dras av till 70 procent mot annan kapitalinkomst, enligt bestämmelserna i 48 kap. inkomstskattelagen. Hur du räknar fram omkostnadsbeloppet med genomsnittsmetoden eller schablonmetoden, och var vinsten hamnar på blankett K4, går vi igenom i deklarera aktier och fonder.

Utdelning beskattas varje år

Får du utdelning på aktier eller fondandelar i en depå tas den upp till beskattning det år den betalas ut, oavsett om du tänkt sitta kvar i innehavet i tio år till. Skattesatsen är samma 30 procent som gäller reavinster. Det är den här delen som gör att bilden av depån som ett konto där "allt skjuts upp till du säljer" inte stämmer för ett utdelningstungt innehav.

Äger du utländska aktier som ger utdelning, till exempel amerikanska eller europeiska bolag, dras ofta en källskatt av redan i utlandet innan pengarna når ditt konto. Du kan i regel begära avräkning för den utländska skatten i din svenska deklaration, så att du inte beskattas dubbelt på samma utdelning. Hur stor källskatten blir och hur avräkningen går till skiljer sig mellan länder beroende på skatteavtal, så det är något att stämma av med Skatteverket eller din bank för det specifika landet snarare än att utgå från en generell siffra.

En sak talar tvärtom till depåns fördel. I en depå kan hela den utländska källskatten oftast avräknas mot den 30-procentiga skatt du ändå betalar på utdelningen, så att den utländska skatten inte blir en extra kostnad. På ett ISK är avräkningen i stället begränsad till schablonintäkten på kontot, och är den låg kan en del av den utländska källskatten falla bort utan att kunna räknas av. För den som äger mycket utländska utdelningsaktier är det ett av få lägen där en depå kan bli billigare än ett ISK.

Fonder i en depå har en årlig schablonskatt

Äger du fonder, till skillnad från direktägda aktier, på ditt aktie- och fondkonto tillkommer ytterligare en löpande skatt. Enligt 42 kap. 43 § inkomstskattelagen ska den som vid ingången av ett kalenderår äger andelar i en värdepappersfond eller specialfond ta upp en schablonintäkt. Intäkten beräknas till 0,4 procent av kapitalunderlaget, det vill säga fondandelarnas värde vid årets början, enligt 44 § i samma kapitel.

Räknar man om det till faktisk skatt blir det 30 procent av 0,4 procent, vilket landar på ungefär 0,12 procent av fondvärdet per år. Beloppet tas ut oavsett hur fonden har utvecklats under året, en fond som gått back beskattas alltså också. Reglerna gäller specifikt fondandelar, inte aktier du äger direkt. Har du enbart direktägda aktier i depån berörs du inte av den här skatten alls. Notera också att schablonen är lägre än ISK-schablonen, som för 2026 motsvarar cirka 1,065 procent av kapitalet. Fondskatten i en depå är alltså en liten post, det är utdelningarna och de realiserade vinsterna vid byten som väger tungt.

Courtage: en kostnad som göms i skatten

Courtage är avgiften du betalar till din bank eller nätmäklare för att genomföra ett köp eller en försäljning av värdepapper, oftast en procentsats av ordersumman eller en fast minimiavgift. Det syns sällan som en egen post i deklarationen av det enkla skälet att det redan är inbakat i beräkningen av din vinst eller förlust. Vid köp höjer courtaget omkostnadsbeloppet, vid försäljning minskar det försäljningslikviden. Effekten blir densamma i båda fallen, en högre skatt på papperet döljer det faktum att en del av beloppet redan gått till courtage snarare än till Skatteverket.

Courtage skiljer sig från fondavgifter. Courtage är en engångskostnad kopplad till en enskild transaktion, medan fondavgiften, ofta uttryckt som TER, tas ut löpande av fondbolaget oavsett om du handlar eller inte. De två påverkar din avkastning på olika sätt och över olika tidshorisonter. Hur fondavgifter fungerar och vad som är rimligt att betala går vi igenom mer i indexfonder och avgifter.

Räkna ut din löpande skatt i en depå

Räknar du ihop utdelningsskatten och fondschablonen får du fram vad depån kostar dig i skatt varje enskilt år, innan du ens tänkt på att sälja något. Verktyget nedan summerar den löpande, årliga skatten utifrån utdelning och fondinnehav, och jämför den med vad motsvarande belopp hade kostat i schablonskatt på ett ISK. Verktyget visar bara den årliga löpande skatten, inte reavinstskatten som tillkommer den dag du säljer med vinst, och det är inte ett fullständigt facit för valet mellan ISK och depå. Den jämförelsen, inklusive tidshorisont och omsättningshastighet, går vi igenom i ISK, kapitalförsäkring eller depå.

Varför det här gör depåns uppskjutna skatt mindre värd

Depåns rykte bygger på tanken att skatten skjuts upp till dagen du säljer, och att du under tiden får avkastning på pengar som annars skulle gått till Skatteverket. Det stämmer för reavinsten. Men en depå läcker skatt löpande genom minst två kanaler till, utdelningar och fondschablonen, och en tredje uppstår så fort du byter fond eller balanserar om portföljen, eftersom varje sådan affär realiserar en eventuell vinst och utlöser 30 procents skatt på den, precis som en vanlig försäljning.

Det är den här mekaniken, snarare än en enskild regel, som gör att ett ISK oftast kommer billigare undan över tid för den som äger fonder, får löpande utdelning eller byter innehav med jämna mellanrum. Ett ISK beskattas i stället med en enda schablon på hela kapitalet, oavsett källa till avkastningen, och innehåller ingen reavinstskatt vid enskilda affärer inom kontot. Vad det innebär i kronor för olika tidshorisonter och omsättningstakter går vi igenom i ISK eller depå över tid.

Samtidigt skiljer sig två situationer åt. För en ren, lågutdelande aktieportfölj som aldrig omsätts, till exempel en handfull direktägda aktier som du köper och sedan lämnar orörda i många år, är depåns uppskjutna reavinstskatt fortfarande verklig och kan vara fördelaktig. Läckaget som beskrivs ovan är störst för den som äger fonder, får regelbunden utdelning eller handlar aktivt. Överväger du att lämna en depå för ett ISK i efterhand innebär flytten i sig en försäljning, vilket vi går igenom i flytta depå till ISK.

Vanliga frågor