Delbetalning och minimibelopp: vad det kostar att skjuta upp fakturan
Kreditkortets faktura kommer med två belopp: hela skulden och ett lägsta belopp du måste betala. Väljer du det lägre händer inget dramatiskt den månaden, och det är precis det som gör vanan farlig. Krediten förlängs till full ränta samtidigt som nya köp läggs på, och räntan på ett kreditkort ligger ofta nära det högsta lagen tillåter. Här räknar vi på vad det betyder i kronor.
Kort sammanfattning
En kortskuld på 20 000 kronor vid räntetaket 22,00 procent kostar ungefär 2 298 kronor i ränta om du betalar 2 000 kronor i månaden, och skulden är borta efter 12 månader. Halverar du betalningen till 1 000 kronor i månaden stiger räntekostnaden till omkring 5 143 kronor och tiden till 26 månader. Samma skuld, mer än dubbla kostnaden.
Vad en skuld på 20 000 kronor kostar
Uträkningen utgår från räntetaket, alltså den högsta ränta lagen tillåter: referensräntan plus 20 procentenheter, vilket ger 22,00 procent under 1 juli 2026 till 31 december 2026. Vi antar att inga nya köp läggs på och att beloppet betalas varje månad utan avbrott. Verkligheten är oftast sämre än så, eftersom kortet fortsätter användas.
| Du betalar per månad | Tid till skuldfri | Total ränta | Du betalar totalt |
|---|---|---|---|
| 3 000 kr | 8 månader | 1 531 kr | 21 531 kr |
| 2 000 kr | 12 månader | 2 298 kr | 22 298 kr |
| 1 500 kr | 16 månader | 3 147 kr | 23 147 kr |
| 1 000 kr | 26 månader | 5 143 kr | 25 143 kr |
| 700 kr | 41 månader | 8 588 kr | 28 588 kr |
| 500 kr | 73 månader | 16 378 kr | 36 378 kr |
Mönstret är det viktiga, inte de exakta talen. Räntekostnaden växer inte linjärt när betalningen minskar, den accelererar. Skälet är att en lägre betalning både förlänger tiden och gör att en större del av varje betalning går till ränta i stället för till skulden. Den sista raden visar ytterlighetsfallet: när betalningen närmar sig månadsräntan står skulden praktiskt taget stilla, hur troget du än betalar.
Minimibeloppet är konstruerat, inte givet
Det lägsta beloppet på fakturan är inte en beräkning av vad du bör betala, utan ett villkor utgivaren satt. Det anges normalt som en andel av saldot eller ett fast minsta belopp, beroende på vilket som är högst. Konsekvensen av konstruktionen är att den som betalar minimum aldrig blir klar särskilt snabbt, eftersom beloppet krymper i takt med skulden.
Nya köp gör tabellen ovan optimistisk
Uträkningen förutsätter att kortet inte används mer. I praktiken fortsätter de flesta handla på kortet medan en skuld ligger kvar, och då fylls saldot på ungefär i samma takt som det betalas av. Det är så en kortskuld kan ligga still i åratal trots att det betalas varje månad. Vill du bli av med den: sluta använda kortet tills saldot är noll, och betala mer än minimibeloppet.
Det finns ett tak för hur illa det kan gå
Kostnadstaket i konsumentkreditlagen är en regel få känner till och den är särskilt utformad för kontokrediter som kreditkort. Kostnaderna för en kredit får inte överstiga kreditbeloppet, och på en kontokredit gäller taket varje enskilt utnyttjande.
Innebörden är att ränta, dröjsmålsränta och inkassokostnader tillsammans aldrig kan växa förbi det du faktiskt handlat för. Handlar du för 20 000 kronor kan skulden i värsta fall bli 40 000 kronor, men inte mer. Taket gör inte delbetalning billig, men det utesluter den sortens ränta-på-ränta-spiral som var möjlig innan reglerna skärptes.
Så tar du dig ur en kortskuld
- Sluta använda kortet först. Så länge nya köp läggs på motverkar de avbetalningen. Lägg kortet åt sidan och betala vardagsköpen med bankkort under tiden.
- Betala mer än minimibeloppet, varje månad. Även ett par hundra kronor extra får stor effekt, eftersom hela överskottet går till skulden och inte till räntan.
- Betala av dyrast skuld först. Har du flera krediter ger det mest att lägga överskottet på den med högst effektiv ränta, vilket ofta är just kortet. Se Effektiv ränta.
- Överväg att samla om räntan blir lägre och löptiden inte förlängs. Att flytta en kortskuld till ett billigare lån kan sänka kostnaden, men bara om du inte samtidigt drar ut på tiden. Se Samla lån & refinansiering.
- Ta hjälp om det inte går ihop. Kommunernas budget- och skuldrådgivning är kostnadsfri och oberoende. Se Skuldproblem & skuldsanering.
Vanliga frågor
Är delbetalning alltid dåligt?
Det är alltid dyrare än att betala hela fakturan, eftersom räntan börjar löpa. Som tillfällig lösning en enskild månad är det hanterbart. Som återkommande vana blir det en av de dyraste krediter ett hushåll kan ha, eftersom räntan ligger nära det lagstadgade taket samtidigt som beloppet ofta växer.
Hur hög får räntan vara?
Krediträntan får inte överstiga referensräntan plus 20 procentenheter, alltså 22,00 procent under 1 juli 2026 till 31 december 2026. Samma tak gäller dröjsmålsräntan. Referensräntan sätts av Riksbanken per kalenderhalvår, så taket ändras med den.
Påverkas den räntefria perioden om jag delbetalar?
Ja, och det är en effekt många missar. Hos flera utgivare upphör den räntefria tiden på nya köp så länge en skuld ligger kvar, vilket innebär att ränta börjar löpa direkt från köpdagen i stället för från förfallodagen. Villkoret står i kortavtalet och skiljer sig mellan utgivare. Se Räntefri period.
Vad händer om jag inte betalar alls?
Dröjsmålsränta löper och påminnelse- samt inkassoavgifter tillkommer, dock inom kostnadstaket. Fortsätter uteblivna betalningar kan ärendet gå till Kronofogden och leda till en betalningsanmärkning som påverkar dina möjligheter att få kredit i flera år. Kontakta utgivaren innan det går så långt: en uppgörelse är nästan alltid möjlig medan skulden är liten.
Källor
- Konsumentkreditlagen (2010:1846): 19 a § räntetak, 19 b § kostnadstak (gäller varje enskilt utnyttjande av en kontokredit).
- Konsumentkreditlagen (2026:1011), 4 kap. 4-5 §§, i kraft 20 november 2026.
- Riksbankens referensränta (1 juli 2026 till 31 december 2026).