Verktyg
Ränta-på-ränta-kalkylator
Se vad ett månadssparande kan växa till när avkastningen själv börjar ge avkastning. Fyll i belopp, tid och en förväntad avkastning, så räknar Finansinstitutets ränta-på-ränta-kalkyl fram behållningen år för år och visar hur stor del som är dina insättningar och hur stor del som är avkastning.
Förvald avkastning 6,5 % är Pensionsmyndighetens schablonantagande för globala aktier, inte en prognos. Ändra siffran fritt och prova ett försiktigare antagande.
Kurvan visar värdet år för år vid en jämn avkastning, räknad månadsvis och före avgifter, skatt och inflation. Verkligt utfall svänger upp och ner på vägen och kan bli både högre och lägre. Illustrativ modell och allmän information, inte personlig rådgivning. Räknas i din webbläsare, inget sparas.
År för år
| Efter | Insatt | Avkastning | Behållning |
|---|
Räknas i din webbläsare
Allt du matar in stannar på din skärm och räknas ut direkt i webbläsaren. Vi sparar inga uppgifter du skriver i fälten och skickar dem inte vidare.
Så räknar vi
Ränta-på-ränta betyder att avkastningen läggs till kapitalet och sedan själv börjar ge avkastning. Ett år får du avkastning på det du satt in. Nästa år får du avkastning både på insättningarna och på förra årets avkastning. Så växer effekten för varje år som går. Det är därför tiden gör så mycket av jobbet i ett långsiktigt sparande och därför en tidig start ofta betyder mer än ett större belopp senare.
Kalkylatorn räknar månadsvis. Den förväntade årsavkastningen räknas om till en månadsränta, ditt startbelopp och varje månadsinsättning får växa fram till slutåret. Summan av allt är behållningen. Insatt kapital är helt enkelt startbeloppet plus alla månadsinsättningar. Avkastningen är skillnaden mellan behållningen och det du själv lagt in.
Den förvalda avkastningen på 6,5 procent är inget vi hittat på, utan Pensionsmyndighetens schablonantagande för globala aktier i deras standard för pensionsprognoser (Pensionsmyndigheten, Standard för pensionsprognoser (PM59003)). Det är ett antagande för långa tidsperioder, inte en garanti och inte en prognos för ett enskilt år. En verklig aktiemarknad svänger kraftigt: enskilda år kan ge både rejält plus och rejält minus. Just därför passar den här sortens sparande bara pengar du kan låta ligga i många år. Vill du vara försiktig kan du räkna med en lägre siffra och se hur mycket det påverkar.
Vanliga frågor
Vad är ränta-på-ränta, kort förklarat?
Det är effekten av att avkastningen själv börjar ge avkastning. När vinsten från ett år får ligga kvar och växa vidare nästa år, i stället för att plockas ut, bygger sparandet på sig i en allt snabbare takt ju längre tiden går. Skillnaden mot ett sparande utan tillväxt blir liten de första åren och stor efter många år.
Vilken avkastning ska jag räkna med?
Kalkylatorn föreslår 6,5 procent, som är Pensionsmyndighetens schablonantagande för globala aktier över lång tid. Det är ett rimligt utgångsläge för ett brett, långsiktigt aktiesparande, men det är ett antagande och ingen utlovad siffra. Vill du ha marginal i kalkylen kan du prova en lägre avkastning, till exempel för en blandning av aktier och räntor.
Räknar ni med skatt och avgifter?
Nej. Kalkylatorn visar tillväxten före skatt och före fondavgifter, så att du ser själva ränta-på-ränta-effekten rent. I verkligheten drar en fondavgift från avkastningen varje år, och sparandet beskattas beroende på kontoform. Båda kan påverka slutresultatet en hel del över lång tid. Det är värt att väga in vid sidan av det här. Hur mycket avgiften äter kan du prova i avgiftskalkylatorn.
Varför blir slutsumman så mycket större än det jag satt in?
För att avkastningen står för en växande del ju längre tiden går. De första åren är behållningen nästan bara dina insättningar, men efter ett par decennier kan avkastningen vara lika stor som eller större än det du själv lagt in. I tabellen och grafen ser du hur de två delarna, insatt och avkastning, förhåller sig till varandra år för år.
Är resultatet en prognos för mitt sparande?
Nej. Kalkylen antar en jämn avkastning varje år, men en verklig marknad går upp och ner. Två sparanden med exakt samma genomsnittsavkastning kan sluta på olika belopp beroende på i vilken ordning de bra och dåliga åren kommer. Se resultatet som en illustration av mekaniken och storleksordningen, inte som ett facit.
Vad gör inflationen med slutsumman?
Nej. Behållningen visas i kronor, inte i köpkraft. Med samma antagande om 2,0 procents inflation som ligger bakom avkastningsschablonen är hundra kronor om 30 år värda ungefär 55 kronor i dagens pengar. En summa långt fram i tabellen ser alltså större ut än den känns när den väl är din. Vill du tänka i dagens pengar kan du dra bort inflationen från avkastningen du matar in och läsa resultatet som köpkraft.
Är det bättre att månadsspara eller sätta in allt på en gång?
Räknat på en jämn avkastning vinner engångsinsättningen, eftersom pengarna får växa under längre tid. Men det förutsätter att du har summan idag. En jämn avkastning finns bara i kalkylen. Månadssparandet gör i stället att du slipper välja vilken dag du går in på marknaden och att sparandet blir en vana i stället för ett beslut. Vi väger för och emot under månadsspara eller engångsinsättning.
Sparar ni det jag matar in?
Nej. Alla beräkningar sker i din webbläsare medan du skriver. Ingenting du fyller i skickas till oss eller lagras någonstans, så du kan prova olika belopp och antaganden fritt.
När du testat dig fram kan det vara läge att fundera på ordningen: buffert först, sedan ett automatiskt månadssparande. Vi går igenom stegen i Spara & investera. Hur du väljer sparform efter tidshorisont står i kom igång med sparande.
Källor
- Pensionsmyndigheten, Standard för pensionsprognoser (PM59003) (schablonantagande 6,5 procent nominell avkastning för globala aktier, förvald i kalkylatorn).
- Hallå konsument (Konsumentverket), räkna på din ekonomi (stöd för att räkna på det egna sparandet).