Verktyg
Kortskuldskalkyl
Vad kostar det att betala lägsta beloppet på kreditkortet, och hur länge sitter du med skulden? Kalkylatorn räknar med ditt korts egen kreditränta och med din utgivares egen regel för vad lägsta beloppet är, hämtad ordagrant ur deras villkor. Det andra är viktigare än det låter. Regeln skiljer sig mer mellan utgivare än räntan gör, och den avgör om skulden har ett slutdatum eller inte.
Uträkningen förutsätter att du inte handlar mer på kortet. Gör du det fylls saldot på ungefär i takt med att det betalas av, och tiden ovan blir för optimistisk. Räknas i din webbläsare, ingenting du fyller i sparas eller skickas vidare. Illustrativ modell och allmän information, inte personlig rådgivning.
Räknas i din webbläsare
Allt du matar in stannar på din skärm och räknas ut direkt i webbläsaren. Vi sparar inga uppgifter du skriver i fälten och skickar dem inte vidare.
Lägsta beloppet är inte en siffra, det är en konstruktion
På fakturan står två belopp: hela skulden och ett lägsta belopp. Det lägre är inte en beräkning av vad du bör betala, utan ett villkor utgivaren har satt. Hur det villkoret är formulerat avgör hur avbetalningen beter sig över tid. Skillnaderna mellan utgivare är stora, och de syns inte i räntan.
Vi har läst vad 20 utgivare med kreditkort på den svenska marknaden faktiskt skriver i sina egna villkor och prislistor. 16 av dem publicerar en regel. Bland dem som gör det är den vanligaste konstruktionen en andel av saldot, och andelen spänner från 2,78 procent till 5,00 procent.
Andelen av saldot har en egenskap värd att stanna vid. Betalningen krymper i takt med skulden. Fem procent av 20 000 kronor är 1 000 kronor, men fem procent av 2 000 kronor är 100. Skulden närmar sig noll utan att komma fram, och det som till slut avslutar den är golvet i kronor, inte andelen. Samtliga utgivare i tabellen nedan publicerar antingen ett golv i kronor eller en gräns där hela restskulden ska betalas, så deras avbetalning har en beräkningsbar slutpunkt.
Samma skuld, samma ränta, olika villkor
Tabellen visar en skuld på 20 000 kr till 22,00 procents ränta hos varje utgivare som publicerar en regel byggd på saldot. Räntan är densamma på alla rader, så att det enda som skiljer dem åt är hur lägsta beloppet är konstruerat. Nivån är räntetaket, alltså det högsta lagen tillåter, och inga nya köp läggs på.
| Utgivare | Lägsta belopp enligt villkoren | Tid till skuldfri | Total ränta |
|---|---|---|---|
| Nordea | 5,00 % av saldot, lägst 150 kr, plus räntan | 4 år 9 mån | 6 811 kr |
| Lantmännen Finans | 3,00 % av saldot, lägst 200 kr, plus räntan | 5 år 10 mån | 10 247 kr |
| Lån & Spar Bank | 5,00 % av saldot, lägst 200 kr | 6 år 4 mån | 10 292 kr |
| Handelsbanken | 5,00 % av saldot, uppåt till närmaste 5 kr, lägst 150 kr | 7 år | 10 523 kr |
| Länsförsäkringar Bank | 5,00 % av saldot, lägst 150 kr | 7 år 1 mån | 10 613 kr |
| ICA Banken | 5,00 % av saldot, lägst 100 kr | 8 år 1 mån | 10 935 kr |
| EnterCard | 3,00 % av saldot, lägst 200 kr | 12 år 2 mån | 24 683 kr |
| SEB | 5,00 % av saldot, minst räntan, hela skulden under 150 kr | 12 år 10 mån | 11 497 kr |
| Marginalen Bank | 3,00 % av saldot, lägst 150 kr, hela skulden under 150 kr | 14 år 3 mån | 26 369 kr |
| OKQ8 Bank | 3,00 % av saldot, uppåt till närmaste 50 kr, lägst 100 kr | 14 år 4 mån | 23 595 kr |
| Volvofinans (Ziklo Bank AB) | 3,03 % av saldot, lägst 100 kr, hela skulden under 100 kr | 16 år 9 mån | 27 391 kr |
| Collector (Norion Bank AB) | 2,78 % av saldot, lägst 100 kr | 20 år 1 mån | 34 173 kr |
Håller vi oss till de utgivare vars regel är komplett publicerad är skillnaden 20 år 1 mån hos Collector (Norion Bank AB) mot 4 år 9 mån hos Nordea, på exakt samma skuld till exakt samma ränta. Nordea ligger först av ett mekaniskt skäl. Deras regel lägger periodens ränta ovanpå andelen. Då går hela andelen till att minska skulden. Hos en utgivare som räknar in räntan i beloppet äts en del av varje betalning upp innan den når skulden.
SEB Kort räknar på kreditbeloppet, inte på skulden
Två kort saknas medvetet i tabellen ovan. SEB Kort skriver i prislistan:
”Lägsta belopp att betala uppgår till 5 % av kreditbeloppet.” Priser och villkor privatkort
Ordet är kreditbeloppet, inte skulden, och utgivaren definierar det själv:
”Kreditbelopp: Avser det Kreditutrymme som kopplas till Kontot.” Kort- och kontobestämmelser, SEB Credit Mastercard
Kreditutrymmet är den kredit du är beviljad, inte den skuld du har. Fem procent av ett beviljat kreditutrymme är samma summa varje månad oavsett hur mycket du är skyldig, alltså ett fast belopp som betalar av skulden på omkring ett år. Fem procent av skulden krymper i takt med den och drar ut betalningen över decennier.
Samma utgivare skriver olika i sina två dokument. Definitionen ovan står i villkoren för SEB Credit Mastercard, och de villkoren inleds ”Parter enligt detta Avtal är SEB Kort (kortutgivare och kreditgivare) å ena sidan och Kontohavaren å den andra.” Där sätts lägsta beloppet uttryckligen till en andel av Kontoskulden, alltså på den andra grunden. Det är samma bolag som skriver båda meningarna.
Vilken läsning som gäller Eurocard går inte att avgöra utan att fråga utgivaren, och därför räknar vi inte raden alls i stället för att gissa. Har du kortet, läs meningen i din egen prislista och jämför med vad som faktiskt står på fakturan.
Amex räknar på något helt annat
American Express räknar sitt lägsta belopp på vad du har handlat för, inte på saldot. 4 av de 16 utgivarna med publicerad regel utgår från något annat än skulden, och de gör det på tre olika sätt. Villkoren skriver ut avsikten:
”Ditt lägsta återbetalningsbelopp är utformat för att säkerställa att varje debitering återbetalas inom 12 månader från att de först visades på ditt kontoutdrag.”
Konstruktionen har alltså ett inbyggt slutdatum. Varje köp ska vara återbetalat inom tolv månader, och avbetalningen sätts till det lägsta av två belopp:
”(a) en tolftedel (1/12) av dina sammanlagda köp och kontantuttag under de senaste 12 månaderna, eller (b) summan av dina obetalda köp och kontantuttag vid beräkningstillfället, delat med antalet månader som återstår till det att 12 månader har passerat sedan den äldsta ännu obetalda debiteringen enligt tidigare kontoutdrag.” Medlemsvillkor för American Express kreditkort
Orden det lägsta av är avgörande och lätta att läsa förbi. Utan nya köp sammanfaller de två leden, vilket är fallet kalkylatorn räknar. Med löpande köp är det den lägre av dem som gäller. Ett golv finns dessutom: understiger beloppet 400 kronor betalar du 400 kronor.
Det gör den dyrare i månaden och billigare totalt. En regel byggd på saldot låter dig skjuta upp skulden nästan hur länge som helst; den här gör det inte. Vilket som passar dig beror på om du behöver andrum en enskild månad eller riskerar att fastna, men skillnaden bör inte vara dold, och i dag är den det.
Danske Bank och Resurs Bank: en regel du kan läsa men inte räkna på
2 utgivare publicerar ett lägsta belopp i kronor men säger aldrig hur stor andel av skulden beloppet är. Du får alltså veta golvet och inget mer.
”Vid avtalad månadsbetalning av utgående skuld gäller dock ett lägsta belopp om 200 kronor.” Danske Bank, Villkorsbok Privat 2026, Danske Bank
”Minsta månadsbelopp är för tillfället 150 kr.” Resurs Bank, SEKKI Resurs Gold Mastercard (standardiserad europeisk konsumentkreditinformation), med avgiftstabellen: kortavgift per år, valutaväxlingspåslag, administrationsavgift per månad, uppläggningsavgift och påminnelseavgift. Väg: resurs.se → Villkor och information → SEKKI Resurs Gold.
Skillnaden mot de tysta utgivarna är att här finns ett tal, och skillnaden mot tabellen ovan är att talet inte räcker. Ett golv på 200 kronor säger vad du minst betalar när skulden är liten, men ingenting om vad du betalar när den är stor, och det är den stora skulden frågan gäller. Kalkylatorn räknar därför med utgivarens eget golv och med vårt antagande om andelen, och säger i rutan under vilket som är vilket.
Fyra utgivare talar inte om regeln
Ikano Bank, Klarna, Morrow Bank och Bank Norwegian (NOBA Bank Group AB (publ)) anger ingen regel i sina publicerade villkor eller prislistor. De hänvisar i stället till fakturan eller till vad som avtalats. Uppgiften finns alltså, men du kan inte ta reda på den innan du har kortet, och du kan inte jämföra den mot ett annat korts innan du väljer.
För de korten räknar kalkylatorn med 5 procent av saldot, alltså den vanligaste konstruktionen bland dem som skriver ut sin, och säger tydligt att det är ett antagande och inte utgivarens uppgift.
Så räknar vi
Kalkylatorn simulerar månad för månad. Räntan för månaden läggs på saldot, betalningen dras av, och det upprepas tills skulden är noll. Månadsräntan är årsräntan delad med tolv. Krediträntan kommer från kortregistret och är utgivarens publicerade nominella ränta; har du förhandlat eller har ett äldre avtal kan din vara en annan, och då skriver du in den själv.
Regeln för lägsta belopp läses ur 16 utgivares egna villkor och prislistor, hämtade utan inloggning och låsta med sha256. Varje regel är utläst av två oberoende program ur samma dokument, och skrivs bara ut när båda ger samma svar. Citatet du ser under kalkylatorn är den exakta meningen vi har räknat på, så att du kan kontrollera den mot ditt eget avtal.
Räntan har ett lagstadgat tak. Krediträntan får inte överstiga referensräntan plus 20 procentenheter, alltså 22,00 procent under 1 juli 2026 till 31 december 2026. Taket gäller kortavtal tecknade från 1 mars 2025. Vad som begränsar kostnaden, och vad som inte gör det, går vi igenom under Räntetak & kostnadstak.
Uträkningen antar att du inte handlar mer på kortet. Det är det optimistiska fallet. Fortsätter kortet användas fylls saldot på ungefär i takt med att det betalas av, och det är så en kortskuld kan ligga kvar i åratal trots att det betalas varje månad.
Vanliga frågor
Varför skiljer sig lägsta beloppet mellan kort?
För att det är ett avtalsvillkor, inte en beräkning som följer av lagen. Utgivaren bestämmer själv om beloppet ska vara en andel av saldot, en andel av dina köp, eller ett fast belopp, och hur högt golvet i kronor ska ligga. Andelen bland dem som publicerar sin regel ligger mellan 2,78 och 5,00 procent av saldot.
Är en låg andel bra för mig?
Den ger lägre betalning i månaden och högre kostnad totalt. En låg andel kan vara skillnaden mellan att klara en tuff månad och att inte göra det, men som vana är den dyr: samma skuld till samma ränta kostar flera gånger mer i ränta hos en utgivare som kräver 2,78 procent än hos en som kräver 5,00 procent plus ränta. Du kan alltid betala mer än lägsta beloppet, och det är den enda delen av ekvationen du styr själv.
Varför blir skulden aldrig riktigt noll i vissa fall?
För att en andel av saldot alltid lämnar något kvar. Halverar du en skuld varje månad blir den aldrig exakt noll, bara mindre. Det som avslutar en sådan skuld i praktiken är golvet i kronor eller regeln om att hela restskulden ska betalas när den faller under ett visst belopp. Publicerar utgivaren varken det ena eller det andra går det inte att läsa ut ur villkoren när du blir skuldfri.
Vad händer om jag betalar mindre än lägsta beloppet?
Betalningen räknas som försenad. Dröjsmålsränta löper på det förfallna beloppet, och påminnelse- och kravavgifter tillkommer. Hos flera utgivare bortfaller dessutom bonuspoäng för den fakturan. Fortsätter det kan ärendet gå vidare till inkasso och Kronofogden. Kontakta utgivaren innan det går så långt.
Var hittar jag regeln för mitt eget kort?
I de allmänna villkoren för kortet, oftast under en rubrik om betalning eller återbetalning, och ibland i prislistan i stället. Sök på orden lägsta belopp, minsta belopp eller delbetalning. Citatet vi visar under kalkylatorn är hämtat ur just det dokumentet, med datum, så du kan jämföra mot den version du själv har fått. Hittar du ingen sådan mening är det i sig ett svar: då står regeln bara på fakturan.
Räknar ni med årsavgift och aviavgift?
Nej. Kalkylatorn visar räntan på skulden, inte de fasta avgifterna runt omkring. En årsavgift och en aviavgift för pappersfaktura tillkommer utöver talen ovan och gör den verkliga kostnaden högre, särskilt under de många år en avbetalning på lägsta beloppet kan pågå. Vad de olika avgifterna är och vilka som går att slippa går vi igenom under Avgifter på kreditkort.
Kan utgivaren ändra regeln under tiden?
Ja. Lägsta beloppet är ett avtalsvillkor, och villkorsändringar sker med den varseltid som anges i avtalet. Flera av citaten vi visar är dessutom daterade av utgivaren själv, i ett fall så långt tillbaka som 2010, vilket säger något om hur sällan de här meningarna skrivs om. Kontrollera alltid mot den senaste versionen av dina egna villkor innan du planerar en avbetalning efter talen här.
Sparar ni det jag matar in?
Nej. Alla beräkningar sker i din webbläsare medan du skriver. Ingenting du fyller i skickas till oss eller lagras någonstans, så du kan prova olika skulder och belopp fritt.
Vad du kan göra åt talen ovan
Tabellen beskriver vad som händer om ingenting ändras. Tre saker ändrar den, och de gör olika mycket.
Betala mer än lägsta beloppet. Hela överskottet går till skulden, eftersom räntan redan är betald i lägsta beloppet. Kalkylatorn visar effekten av 500 kronor extra direkt under resultatet, och den är oftast större än läsaren väntar sig.
Sluta använda kortet först. Uträkningen antar att inga nya köp läggs på. Fortsätter kortet användas fylls saldot på ungefär i samma takt som det betalas av, och då spelar regeln ingen roll alls.
Flytta skulden till en billigare kredit, men bara om räntan faktiskt blir lägre och löptiden inte förlängs. Att samla krediter kan sänka kostnaden och kan lika gärna höja den om den nya löptiden är längre. Vad som avgör vilketdera går vi igenom under samla lån.
Vill du förstå mekaniken bakom talen finns den i Delbetalning & minimibelopp, och den räntefria tiden som du förlorar när en skuld ligger kvar i Räntefri period. Har skulden redan blivit svår är kommunernas budget- och skuldrådgivning kostnadsfri och oberoende, se Skuldproblem & skuldsanering.
Källor
- Utgivarnas egna allmänna villkor och prislistor för kreditkort, hämtade 2026-09-13 utan inloggning och låsta med sha256. Reglerna för lägsta belopp är utlästa ur dessa dokument av två oberoende program.
- Konsumentkreditlagen (2010:1846): 19 a § räntetak.
- Riksbankens referensränta (1 juli 2026 till 31 december 2026), som räntetaket räknas från.
- Hallå konsument (Konsumentverket), räkna på din ekonomi.