Konsumentvänlighetsindex (KVI): så mäter vi hur ett kort är byggt mot dig
Ett kreditkort i jämförelsen kostar 7 800 kronor om året, ett annat ingenting. Ingen av de siffrorna påverkar kortets KVI. Måttet mäter i stället hur utgivaren har skrivit sina villkor mot dig, vad som publiceras öppet och vad som står om dina rättigheter när något går fel.
Måttet går från 0 till 100. Bland de 20 utgivare som får ett publicerat tal går spannet från 38 till 93, med medianen 58. Varje poäng vilar på ett ordagrant citat ur utgivarens eget villkorsdokument, hämtat och låst med en kontrollsumma, en kod som avslöjar om filen ändrats i efterhand.
Vad måttet tittar på
KVI läser bankens egna villkor och prislistor, och ställer åtta frågor om dem. Frågorna handlar om vad du får veta i förväg och vilka rättigheter avtalet ger dig. Tre regler avgör vilka frågor som får vara med.
Priset räknas inte
Ränta, årsavgift och valutapåslagets nivå ligger utanför. De står redan i kronor i jämförelsen och behöver inget betyg för att gå att jämföra. De ändras dessutom flera gånger om året medan villkorstexten kan ligga stilla i ett decennium.
Ett gränsfall räknas ändå. Vi tittar på om valutapåslaget är publicerat, alltså om du kan hitta siffran innan du väljer kort. Hur mycket det kostar räknas fortfarande inte, bara om banken visar det öppet.
Banken ska tjäna på att göra rätt
Ett mått som betyder något förändrar hur bankerna skriver sina villkor. Det är själva poängen med att mäta, men bara om varje fråga är byggd så att en bank som höjer sin poäng också har gjort dig en tjänst på riktigt. Går det att klara en fråga bara ytligt, utan att du märker någon skillnad, hör den inte hemma här.
Svaret ska vara bra för alla, inte bara för vissa
Tänk dig två personer. Den ena betalar alltid hela fakturan. Den andra handlar på impuls och lägger gärna upp en avbetalning. En högre kreditgräns är bekväm för den första och en björntjänst för den andra, så den mäter vi inte. Samma sak med bonusens storlek och hur lågt minimibeloppet är.
Att däremot få veta när fakturan förfaller, vad ett kontantuttag kostar eller vilken rätt du har om varan aldrig kommer hjälper båda lika mycket. Det är därför de flesta frågorna handlar om vad banken berättar.
De åtta frågorna vi ställer
Frågorna och deras nivåer skrevs färdigt innan korten räknades ihop. En skala som bestäms efter att utfallet redan är känt går nämligen att justera tills rätt kort hamnar högst upp.
1 Står det när du ska betala?
Vissa banker skriver ut regeln, till exempel att fakturan förfaller den 27:e varje månad, eller att brytdagen är tredje bankdagen och förfallodagen sista dagen i månaden. Andra skriver bara att dagen framgår av fakturan. Med det andra kan du inte planera. Ska du bort tre veckor vet du inte om räkningen hinner förfalla medan du är borta.
| 1 av 1 | Regeln står i villkoren, till exempel en fast dag i månaden eller en brytdag och en förfallodag. |
|---|---|
| 0 av 1 | Villkoren säger bara att dagen framgår av fakturan. |
2 Hinner du hem från semestern innan räntan börjar?
Kortet lovar ofta upp till 55 dagar räntefritt, men det gäller bara ett köp du gör dagen efter att förra fakturan stängde. Handlar du sista dagen i perioden får du ungefär en månad mindre. Vi räknar därför på det sämsta köpet, och jämför med hur länge man faktiskt är borta. Fyra veckors sammanhängande sommarsemester är det svenska normalfallet enligt semesterlagen.
| 3 av 3 | Även det sämsta köpet ger fyra veckor att betala på, alltså en hel normal semester. |
|---|---|
| 2 av 3 | Sämsta köpet ger tre veckor. |
| 1 av 3 | Sämsta köpet ger två veckor. |
| 0 av 3 | Sämsta köpet ger mindre än två veckor, eller så ger avtalet ingen räntefri period alls. |
3 Varnar de för uttag i bankomat?
Tar du ut kontanter med kreditkortet gäller oftast ingen räntefri tid. Räntan börjar samma dag. Samma sak vid överföringar från kortet. Frågan är om banken skriver ut det, eller låter dig upptäcka det på fakturan.
| 2 av 2 | Villkoren pekar ut vilka transaktionstyper som löper ränta från dag ett, med exempel. |
|---|---|
| 1 av 2 | Sådana transaktioner nämns, men bara med sin avgift och inte med när räntan börjar. |
| 0 av 2 | Ingen märkning alls. |
4 Går avtalet att hitta innan du skriver under?
Vi räknade klick från bankens startsida till de fullständiga villkoren. De flesta klarar två. En bank hade sina villkor så undangömda att vi bara hittade dem via sökrutan på deras egen sajt. Du kan inte ta ställning till något du inte kan läsa, så det här är förutsättningen för allt annat i listan.
| 3 av 3 | Fullständiga villkor nås i högst två klick, utan inloggning. |
|---|---|
| 2 av 3 | Tre klick. |
| 1 av 3 | Fyra klick eller fler. |
| 0 av 3 | Inte länkade från navigationen alls, eller bakom inloggning. |
5 Kostar det pengar att få din faktura?
Några tar 45 kronor för en pappersfaktura. En tar 25 kronor även för e-faktura. Att få veta vad du är skyldig borde inte kosta något.
| 2 av 2 | Ingen avgift för något leveranssätt. |
|---|---|
| 1 av 2 | Minst ett avgiftsfritt sätt finns, men pappersfaktura kostar. |
| 0 av 2 | Avgift tas ut oavsett hur fakturan levereras. |
6 Berättar de att du kan kräva pengarna av banken?
Om du betalar med kredit och varan aldrig kommer, eller om företaget går i konkurs, kan du kräva pengarna av banken och inte bara av butiken. Rätten finns i lagen och gäller oavsett vad avtalet säger. Frågan är om banken berättar om den.
| 2 av 2 | Uttrycklig hänvisning till 29 § konsumentkreditlagen, med en förklaring av vad den innebär. |
|---|---|
| 1 av 2 | Vag hänvisning till konsumentkreditlagen, utan paragraf och utan förklaring. |
| 0 av 2 | Ingen klausul om kreditköp, och texten hänvisar i stället läsaren till säljföretaget. |
7 Vad händer om du betalar för sent?
Står avgifterna utskrivna i kronor, så att du vet vad ett misstag kostar? Och spärras kortet direkt, eller får du ett meddelande först? Att stå utomlands med ett spärrat kort utan förvarning är en dålig dag.
| 2 av 2 | Avgifter och dröjsmålsränta publiceras med belopp, och en spärr föregås av meddelande till dig. |
|---|---|
| 1 av 2 | Avgifterna publiceras med belopp. |
| 0 av 2 | Villkoren hänvisar till avgifter utan att publicera beloppen. |
8 Går bonusen att räkna på?
Många kort ger poäng per krona utan att säga vad en poäng är värd. Då kan du inte veta om bonusen tjänar in årsavgiften. Bara ett av tio bonuskort skriver ut både vad du tjänar, vad som inte ger poäng och när poängen förfaller.
| 2 av 2 | Intjäningssats, undantag och förfallotid publiceras i ett avtalsdokument. |
|---|---|
| 1 av 2 | Delar publiceras, eller satsen finns bara på marknadsföringssidor. |
| 0 av 2 | Bonus finns, men villkoren publiceras inte eller hänvisar bara vidare. |
Ett av kriterierna skiljer i praktiken inga kort åt. Valutapåslagets siffra publiceras öppet av alla utom Klarna, som hänvisar avgifterna till sin kundportal bakom inloggning. Vi behåller kriteriet ändå. En poäng som alla får flyttar ingen placering, och undantaget är värt att kunna se.
Så blir åtta svar ett betyg
Varje fråga ger en delpoäng. Frågorna har olika många steg, eftersom vissa saker bara kan vara ja eller nej medan andra går att svara på i grader. Därför gör vi om varje svar till procent. Ett kort som fått 2 av 3 på en fråga har nått 67 procent där. Sedan tar vi genomsnittet över de frågor vi kunnat besvara. En fråga väger alltså aldrig tyngre än en annan bara för att den har fler steg.
Delpoängen visar vi alltid som de är, till exempel 2 av 3. Omräkningen finns bara för att kunna lägga ihop dem.
När vi inte hittar något svar
Ibland går en fråga inte att besvara. Banken skriver ingenting om saken, och då vill vi varken belöna eller straffa den för något vi bara gissar. Frågan räknas därför inte alls.
Under varje betyg står hur många frågor vi kunnat besvara. Ett betyg byggt på sex frågor säger mindre än ett byggt på åtta, och det ska du kunna se.
Kriteriet om hur lätt villkoren går att hitta är undantaget. Det mäter vi på vår egen jakt efter dokumenten, så där är svaret alltid känt.
Kort som inte får något betyg
Ett rent debetkort drar pengarna direkt från kontot. Det har ingen faktura, ingen ränta och inga kreditköp, så sex av våra åtta frågor blir meningslösa. Ett betyg räknat på de två som återstår hade blivit högt av fel anledning, alltså för att kortet saknar det vi tittar på.
Därför sätter vi ingen siffra alls på sådana kort. Delpoängen står kvar, men utan ett samlat tal.
Du behöver inte lita på oss
Varje delpoäng bygger på en mening som är klippt ordagrant ur bankens eget dokument. Meningen står utskriven på kortets sida, tillsammans med länken till dokumentet, datumet vi hämtade det och en kontrollsumma på filen.
Uträkningen kontrollerar dessutom att meningen verkligen finns i dokumentet, och vägrar sätta en poäng när den inte hittar den. Du kan alltså gå till källan och läsa efter.
Ibland är svaret noll just för att något saknas, och en frånvaro går inte att citera. Då skriver vi i stället ut vilka formuleringar vi letat efter, så att du kan söka på samma ord själv.
Poängen, utgivare för utgivare
Poängen gäller utgivaren och inte det enskilda kortet, eftersom det är bolaget som skriver villkoren. Alla kort från samma hus delar därför samma tal.
| Utgivare | Kort | KVI | Belagda kriterier |
|---|---|---|---|
| Länsförsäkringar Bank | 3 | 93 | 7 av 8 |
| Collector | 2 | 76 | 7 av 7 |
| Morrow Bank | 1 | 69 | 8 av 8 |
| Volvofinans | 1 | 69 | 8 av 8 |
| EnterCard | 6 | 67 | 7 av 7 |
| American Express | 4 | 65 | 8 av 8 |
| Ikano Bank | 1 | 65 | 8 av 8 |
| Handelsbanken | 4 | 64 | 7 av 8 |
| Lån & Spar Bank | 1 | 60 | 7 av 7 |
| Danske Bank | 6 | 58 | 6 av 7 |
| Nordea | 4 | 58 | 8 av 8 |
| ICA Banken | 3 | 57 | 7 av 8 |
| OKQ8 Bank | 2 | 57 | 7 av 8 |
| Bank Norwegian | 1 | 54 | 8 av 8 |
| Marginalen Bank | 3 | 54 | 8 av 8 |
| SEB | 4 | 52 | 7 av 7 |
| Klarna | 1 | 50 | 4 av 7 |
| Resurs Bank | 3 | 50 | 6 av 7 |
| SEB Kort | 2 | 50 | 6 av 7 |
| Lantmännen Finans | 1 | 38 | 7 av 7 |
| Lunar Bank | 1 | Under gränsen | 1 av 2 |
| Northmill Bank | 1 | Under gränsen | 1 av 2 |
| Skandiabanken | 2 | Under gränsen | 1 av 2 |
| Svea Bank | 1 | Under gränsen | 1 av 2 |
| Swedbank | 2 | Under gränsen | 1 av 2 |
| Ålandsbanken | 1 | Under gränsen | 1 av 2 |
Varje utgivares delpoäng, med citatet och länken till källdokumentet, står på korten som bolaget ger ut. Utgivare som bara ger ut debetkort har färre än sex tillämpliga kriterier och får därför inget tal.
Vanliga frågor om KVI
Kan en bank höja sin poäng genom att anpassa sig efter måttet?
Ja, och det är meningen. Varje kriterium är valt så att den som maximerar sin poäng faktiskt har gjort läsaren en tjänst. Skriver en bank ut sin regel för förfallodag, lägger villkoren två klick från startsidan och förklarar invändningsrätten vid kreditköp, så har den höjt sin poäng och samtidigt gjort marknaden bättre.
Det är också skälet till att vissa självklara mätpunkter saknas. En punkt som går att klara ytligt, utan att det gör någon skillnad i praktiken, hör inte hemma i indexet, hur lätt den än vore att räkna.
Varför får alla kort från samma bank samma poäng?
Villkoren skrivs av bolaget och inte av kortet. Fakturarutiner, hur en kreditgräns höjs och vad som står om invändningsrätten är samma sak oavsett vilket av husets kort du har, så poängen gäller utgivaren.
Det som skiljer korten åt är priset och förmånerna, och de mäts inte här. Vill du jämföra två kort från samma bank är KVI alltså fel verktyg.
Varför saknar vissa kort poäng helt?
Sex av de åtta kriterierna handlar om faktura, kredit och kreditköp. Ett rent debetkort saknar dem i sak, så bara ett par kriterier återstår, och ett tal räknat på dem hade blivit högt just därför att kortet saknar det vi mäter.
Poängen publiceras därför bara när minst sex kriterier är tillämpliga på kortet. Är ett kriterium tillämpligt men vi ändå inte hittar något belägg, räknas det bort på samma sätt. Kortet får då ändå sin poäng, med täckningen utskriven bredvid.
Vad betyder det att ett kriterium inte går att avgöra?
Att vi inte hittat något belägg i utgivarens publicerade material. Kriteriet räknas då inte med alls och drar inte ned poängen, eftersom en lucka hos oss inte är ett bevis mot bolaget.
Det ska inte förväxlas med ej tillämpligt, som betyder att företeelsen inte finns på den sortens kort. Båda räknas bort, men bara det ena är en upplysning om utgivaren.
Hur vet jag att en poäng stämmer?
Varje nivå bär ett ordagrant citat ur utgivarens eget dokument, och citatet står utskrivet på kortsidan tillsammans med adressen till dokumentet, hämtningsdatum och en kontrollsumma på filen.
Räknemodellen kontrollerar dessutom citatet mot dokumentets text och vägrar räkna en nivå vars citat inte går att hitta. Du behöver alltså inte lita på oss, du kan läsa efter.
Varför räknas inte böter och anmärkningar från Finansinspektionen?
De finns, och de är intressant läsning, men de går inte att jämföra rättvist. Sex av utgivarna är filialer till utländska banker och står under tillsyn i ett annat land, och Finansinspektionen lämnar över sådana ärenden till myndigheten där.
Ett tomt fält kan därför betyda antingen att bolaget skött sig eller att ingen svensk myndighet haft anledning att titta. Vi kan inte se skillnaden utifrån, och då duger uppgiften inte som betyg.
Hur aktuellt är underlaget?
Varje dokument bär sitt hämtningsdatum, och det står utskrivet vid varje belägg. Villkor ändras löpande, och några av de hämtade dokumenten är flera år gamla i sig, eftersom utgivaren inte publicerat något nyare.
När ett dokument byts ut hämtar vi om det och räknar om poängen. Ser du att ett villkor ändrats sedan vårt datum är det den nyare lydelsen som gäller för dig, inte vår siffra.
Läs inte KVI som ett köpråd
KVI är inget betyg på kortet som helhet, och ska aldrig läsas som en rekommendation. Ett kort kan vara konsumentvänligt konstruerat och ändå fel för dig, och ett dyrt kort kan ha utmärkta villkor. Vill du veta vad ett kort kostar finns priset i jämförelsen, där det är direkt jämförbart utan omväg via ett index.
Vad som är viktigast avgör vi heller inte. Alla åtta frågor väger lika mycket i talet, och det är ett val och ingen neutralitet. Den som handlar varje vecka i utländsk valuta och den som aldrig lämnar landet har olika svar på vad som spelar roll, och båda har rätt. Vill du att din egen situation ska styra ordningen finns kortguiden, där du sätter vikten själv och korten ordnas efter dina svar.
Skalorna sattes innan vi såg några resultat, så att marknadens utfall inte skulle få bestämma var gränserna gick.
Ett undantag finns. Frågan om den räntefria periodens längd fick sin skala i efterhand, efter att vi sett hur dagarna fördelade sig. Den är sedan dess omgjord och förankrad i semesterlagens fyra veckor i stället, alltså i hur länge en svensk normalt är borta, och inte i vad marknaden råkar erbjuda.
Ett heltal mellan 0 och 100 inbjuder dessutom till en precision måttet inte har. Med åtta kriterier är varje steg litet, så två utgivare som skiljer sig med några poäng är inte åtskilda i sak. Låt delpoängen bära jämförelsen mellan två närliggande bolag.