Räntetak och kostnadstak: vilket av dem som skyddar ditt kort beror på när du tecknade det
Konsumentkreditlagen har två tak för vad en kredit får kosta. Tre ord i lagtexten, huvudsakligen avser kreditköp, lyfter ut ett vanligt kreditkort ur det ena helt och ur det andra beroende på när du tecknade kortet. Vilket skydd du har avgörs alltså av ett undantag som aldrig nämns i marknadsföringen.
Kort sammanfattning
Räntetaket säger att krediträntan och dröjsmålsräntan var för sig inte får överstiga referensräntan plus 20 procentenheter. Med dagens referensränta på 2,00 procent betyder det ett tak på 22,00 procent. Men det gäller bara kortavtal som ingåtts från den 1 mars 2025; för ett äldre kortavtal finns inget räntetak alls. Kostnadstaket, som säger att kostnaderna aldrig får överstiga det du utnyttjat, undantar uttryckligen kontokrediter som huvudsakligen avser kreditköp, vilket enligt förarbetena omfattar vanliga bankutgivna kreditkort. För ditt kort finns alltså ingen bortre gräns i kronor. Båda reglerna följer med oförändrade in i den nya konsumentkreditlagen i november.
Räntetaket, och vad ”var för sig” betyder
Regeln står i konsumentkreditlagens 19 a §, en av de paragrafer vi går igenom samlat under Konsumentkreditlagen & dina rättigheter. Dess första stycke är kort nog att citera ordagrant: ”Krediträntan eller dröjsmålsräntan per år får inte överstiga den vid varje tid gällande referensräntan enligt 9 § räntelagen (1975:635) med ett tillägg av 20 procentenheter.”
Ordet eller gör mer jobb än det ser ut att göra. Taket gäller de två räntorna var för sig, inte deras summa. Hamnar du i dröjsmål kan alltså både krediträntan och dröjsmålsräntan ligga på taket samtidigt, och den sammanlagda räntekostnaden bli högre än takets procentsats antyder.
| Del | Värde | Vad det är |
|---|---|---|
| Referensränta | 2,00 % | Fastställs av Riksbanken enligt 9 § räntelagen, gäller 1 juli 2026 till 31 december 2026 |
| Lagens tillägg | + 20 procentenheter | Sänkt från 40 procentenheter den 1 mars 2025 |
| Tak just nu | 22,00 % | Gäller krediträntan och dröjsmålsräntan var för sig |
Att taket flyttar sig när referensräntan ändras är värt att notera. Stiger referensräntan stiger taket, utan att någon fattar ett nytt beslut om kreditkort. Nivån 22,00 procent gäller därför bara så länge referensräntan står på 2,00 procent, alltså till och med utgången av 1 juli 2026 till 31 december 2026.
Taket gäller inte om du tecknade kortet före den 1 mars 2025
Här kommer den del som avgör om du har skyddet över huvud taget, och den syns inte i lagtexten utan i övergångsbestämmelserna.
Taket sänktes från 40 till 20 procentenheter den 1 mars 2025, och samtidigt upphörde den särskilda kategorin högkostnadskredit. Ändringen kom med en övergångsbestämmelse: ”Äldre bestämmelser gäller fortfarande för kreditavtal som har ingåtts före ikraftträdandet.”
Vad innebar de äldre bestämmelserna? Att räntetaket bara gällde högkostnadskrediter. Och den dåvarande definitionen av en högkostnadskredit undantog uttryckligen krediter som huvudsakligen avser kreditköp, alltså exakt samma tre ord som lyfter ut kortet ur kostnadstaket.
Propositionen bekräftar konsekvensen i sin författningskommentar: för kreditavtal som ingåtts före ikraftträdandet, men efter den 31 augusti 2018, kommer 19 a, 19 b och 36 a §§ att gälla högkostnadskrediter enligt den hittillsvarande definitionen i 2 §.
Ett kort tecknat före mars 2025 har inget räntetak
Eftersom ett kreditkort huvudsakligen avser kreditköp var det aldrig en högkostnadskredit, och omfattades därför inte av det gamla räntetaket. Och eftersom äldre bestämmelser fortsätter gälla för äldre avtal omfattas det inte av det nya heller. Den nya konsumentkreditlagen ändrar inte detta: dess övergångsbestämmelse för in vissa paragrafer på befintliga avtal med obestämd löptid, men räntetaket i 4 kap. 4 § är inte en av dem. Förlängs eller omförhandlas ett gammalt avtal får det däremot bedömas om det är ett nytt avtal, och då gäller de nya reglerna.
Så tar du reda på när ditt kortavtal ingicks
Datumet står i det kreditavtal du fick när kortet beviljades, ofta som avtalsdatum eller startdatum. Har du inte kvar handlingen finns tre vägar. I kortappen eller på Mina sidor står ofta när kontot öppnades. Kontoutdraget kan ange kundförhållandets början. Och du kan begära en kopia av kreditavtalet från utgivaren, som ska kunna tillhandahålla avtalsvillkoren i läsbar och varaktig form.
Notera att ett kortbyte inte nödvändigtvis är ett nytt avtal. Det är kreditavtalet som räknas, inte plastkortets utgivningsdatum, och ett utbytt kort löper normalt på samma avtal.
Det är alltså samma undantag två gånger. Det tar bort kostnadstaket för alla kreditkort, och räntetaket för dem som tecknades tidigare.
Vad korten faktiskt tar ut
Taket är en yttersta gräns, inte en normalnivå. I Konsumenternas jämförelse, hämtad den 11 september 2026, anger 40 kort en kreditränta. 36 av dem anger ett enda tal; 4 anger villkorade uppgifter som redovisas för sig nedan.
| Mått | Värde |
|---|---|
| Lägsta | 8,80 % |
| Median | 15,10 % |
| Högsta | 22,00 % |
| Antal som ligger på taket | 4 av 36 |
Medianen ligger nästan sju procentenheter under taket. Fyra kort ligger exakt på det, vilket är vad man kan vänta sig: taket är en gräns att lägga sig vid, inte en nivå att sikta på.
Fyra kort anger inte ett enda tal, och två av dem är de intressanta
De villkorade cellerna lyder ordagrant så här:
- 21,90 % (individuell ränta mellan 9,74 - 21,90 %)
- 10,80 % på eventuell kontokredit
- 21,40 % för varuköp, 24,90 % för kontantuttag
- 19,56 % (21,96 % vid delbetalning av enskilt köp)
Den tredje raden ligger nästan tre procentenheter över dagens tak, och den fjärde visar något sidan annars bara påstår: samma kort tar ut en högre ränta när ett enskilt köp delbetalas än när krediten löper som vanligt.
Vi namnger inte korten, eftersom radkopplingen i den här sortens tabelluttag inte är tillförlitlig nog för att tillskriva ett villkor en viss utgivare. Uppgifterna i sig är däremot precis vad avsnittet ovan förutsäger: en ränta över taket är möjlig, och för ett kortavtal som ingåtts före den 1 mars 2025 strider den inte mot räntetaket, eftersom taket då inte gäller. Vi kan inte avgöra ur jämförelsen vilka avtal en viss räntesats är knuten till, och drar därför ingen slutsats om något enskilt kort.
Det gör sammanställningen till mer än en bakgrund. Den visar att marknaden mestadels ligger med god marginal under taket, och att det ändå går att hitta en publicerad räntesats ovanför det. Båda sakerna följer av samma regelverk.
Taket sitter på krediträntan, inte på den effektiva räntan
Paragrafen begränsar krediträntan och dröjsmålsräntan. Den effektiva räntan, som räknar in avgifter och kapitalisering under året, kan därför landa högre än 22,00 procent på ett kort som ligger på taket. Räntan på en kortskuld läggs normalt på varje månad, och ränta på ränta gör resten. Vad måttet effektiv ränta omfattar går vi igenom under Effektiv ränta.
Paragrafens andra stycke, som sällan citeras
Andra stycket lyder: ”En konsument som är i dröjsmål med betalning av en kredit är inte skyldig att betala någon annan form av ersättning med anledning av dröjsmålet än dröjsmålsränta.” Kostnader för inkasso regleras i en egen lag, lagen om ersättning för inkassokostnader, och räknas som en egen post i kostnadstaket, som för ditt kort inte gäller. Ser du en avgift på fakturan som varken är dröjsmålsränta eller har stöd i den lagen är den värd att ifrågasätta.
Kostnadstaket, och stycket som lyfter ut ditt kort
Kostnadstaket i 19 b § är den regel som brukar beskrivas som kreditkortets yttersta skydd. Den säger att kostnaderna för en kredit inte får överstiga kreditbeloppet, och lägger till en särskild formulering för just kontokrediter: taket gäller varje enskilt utnyttjande av kreditbeloppet.
Kostnader betyder här tre saker tillsammans: kreditkostnader, dröjsmålsränta och kostnader enligt inkassolagstiftningen. Vad en obetald räkning kostar steg för steg går vi igenom under Obetald räkning.
Läst så här långt verkar regeln skriven för kreditkort. Sedan kommer sista stycket.
Undantaget, ordagrant
”Första-tredje styckena gäller inte för en kontokredit som huvudsakligen avser kreditköp eller för en kredit som avser kreditköp där kreditbeloppet inte överstiger två procent av det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken som gällde när kreditavtalet ingicks.”
Båda begreppen är definierade i lagen, och definitionerna är värda att läsa ordagrant eftersom det är de som avgör utfallet. En kontokredit är ”ett kreditavtal som innebär en fortlöpande rätt att utnyttja ett kreditutrymme”, vilket ett kreditkort är.
Ett kreditköp är ”ett köp av en vara eller tjänst som finansieras genom en kredit som lämnas av” säljaren, eller av ”annan kreditgivare, om det görs på grund av en överenskommelse mellan denne och säljaren eller om varan eller tjänsten anges i kreditavtalet”. Notera att både varor och tjänster omfattas.
Om ett vanligt bankkort med kredit faller under undantaget avgörs alltså inte av hur du råkar använda det, och lagtexten ensam ger inte svaret.
Förarbetena gör det. I propositionen som införde regeln anges att bedömningen ska utgå från kreditavtalets objektiva innehåll och inte från konsumentens egna avsikter, och att undantaget bland annat innebär att kontokrediter knutna till kreditkort utfärdade av exempelvis banker eller andra kreditinstitut, och huvudsakligen avsedda för köp av varor och tjänster, inte omfattas av kostnadstaket.
Propositionen går längre och tar upp precis det fall en kortinnehavare skulle invända mot: ett kort som också går att ta ut kontanter med. Även det faller utanför taket, om uttagen har särskilda villkor som egna uttagsavgifter, eftersom krediten då ändå huvudsakligen får anses avse kreditköp.
Slutsatsen är att kostnadstaket inte skyddar ett vanligt kreditkort. Det skyddar däremot kontokrediter som inte främst är till för köp, och propositionens eget exempel på en sådan är en kredit där du kan föra över pengar till ett konto med debetkort.
Vad frånvaron av kostnadstak betyder i kronor
Utan ett tak i kronor är det räntetaket och din egen avbetalning som avgör slutnotan. Räkneexemplet nedan visar varför minimibeloppet är den dyra delen, inte räntesatsen i sig.
En skuld på 20 000 kronor som löper med 22,00 procent, alltså exakt på räntetaket, och som bara betjänas med ett minimibelopp på tre procent av saldot eller minst 300 kronor, tar 112 månader att betala av. Räntan uppgår då till ungefär 21 310 kronor, och totalt betalar du omkring 41 310 kronor.
Det gör exemplet till mer än en illustration. Räntan passerar själva skulden efter ungefär sju år, och slutar drygt 1 310 kronor över den. Hade kostnadstaket gällt hade kostnaden stannat vid 20 000 kronor för det utnyttjandet, och de kronorna hade aldrig behövt betalas.
Undantaget är alltså inte teoretiskt. Det har ett pris, och priset uppstår just i de långdragna fall taket var tänkt att fånga.
Exemplet förutsätter att kortet inte används mer under tiden. Fortsätter köpen fylls saldot på i ungefär samma takt som det betalas av, och då förlängs tiden på obestämd tid. Vad delbetalning kostar i olika takter räknar vi på under Delbetalning & minimibelopp.
Varför Sverige har ett tak, och varför nivån är vår egen
Taket ser ut som en svensk uppfinning, men det finns en EU-ram bakom. Direktivet om konsumentkreditavtal, som den nya konsumentkreditlagen genomför, ålägger medlemsstaterna en skyldighet i artikel 31: ”Medlemsstaterna ska införa åtgärder i syfte att effektivt förhindra missbruk och säkerställa att konsumenter inte debiteras alltför höga krediträntor, effektiva räntor eller sammanlagda kreditkostnader, såsom tak.”
Orden såsom tak gör arbetet. Ett tak är ett exempel på en godtagbar åtgärd, inte ett krav på en viss konstruktion eller en viss nivå. Direktivets skäl säger också att medlemsstaterna bör kunna behålla sin nuvarande rättsliga ordning.
De tjugo procentenheterna är alltså ett svenskt beslut, inte en EU-nivå. Det förklarar varför riksdagen kunde sänka dem från fyrtio utan att något europeiskt behövde ändras, och varför de kan ändras igen.
Två datum är värda att lägga på minnet. Medlemsstaterna ska rapportera sina åtgärder till kommissionen senast den 20 november 2026, samma dag som den nya lagen träder i kraft, och kommissionen ska göra dem allmänt tillgängliga senast den 20 november 2027. Från och med då finns en offentlig jämförelse av hur EU-länderna begränsar kreditkostnader. Europeiska bankmyndigheten ska dessutom senast den 20 november 2029 publicera en rapport som bedömer åtgärderna, inklusive metoderna för att fastställa tak.
Vad som ändras den 20 november 2026
Konsumentkreditlagen (2010:1846) upphävs och ersätts av konsumentkreditlagen (2026:1011). Båda taken följer med, till 4 kap. 4 § respektive 4 kap. 5 §, med samma lydelse.
Undantaget följer också med, ord för ord. Den nya lagen ändrar alltså ingenting i det som den här sidan handlar om: kostnadstaket kommer fortsatt inte att gälla vanliga kreditkort.
Avgiftstaket för uppläggningsavgift finns kvar på samma sätt, i 4 kap. 6 §: en sådan avgift får inte överstiga en procent av prisbasbeloppet, vilket för 2026 är 592 kronor.
Vanliga frågor
Vilken ränta får mitt kreditkort högst ha?
Krediträntan får inte överstiga referensräntan plus 20 procentenheter, vilket med dagens referensränta på 2,00 procent innebär 22,00 procent per år. Samma tak gäller separat för dröjsmålsräntan. Taket är en yttersta gräns och inte en normalnivå: i Konsumenternas jämförelse ligger medianräntan på 15,10 procent, alltså nästan sju procentenheter under taket. Observera också att taket bara binder kortavtal tecknade från den 1 mars 2025.
Ändras taket när Riksbanken ändrar räntan?
Ja, indirekt. Taket är knutet till referensräntan enligt 9 § räntelagen, som fastställs två gånger om året och följer Riksbankens styrränta. Stiger referensräntan stiger taket automatiskt, utan att någon fattar ett nytt beslut om kreditkort. Det innebär också att ett villkor som var lagligt i fjol kan bli olagligt om referensräntan faller, och tvärtom.
Varför gäller inte kostnadstaket kreditkort?
För att paragrafens sista stycke undantar en kontokredit som huvudsakligen avser kreditköp. Ett kreditkort är en kontokredit, och ett kort som banken ger ut för köp av varor och tjänster anses objektivt sett avse kreditköp. Bedömningen görs på kreditavtalets innehåll, inte på hur du själv tänker använda kortet, vilket betyder att du inte kan hamna innanför taket genom att bara handla små belopp. Att kortet också går att ta ut kontanter med ändrar inte saken om uttagen har egna villkor och avgifter.
Finns det då ingen gräns alls för vad en kortskuld kan kosta?
Ingen gräns i kronor. Det som begränsar är räntetaket, som håller räntesatsen nere, och att skulden minskar när du betalar. Därmed blir din egen avbetalningstakt den enskilt viktigaste faktorn, och skillnaden mellan att betala minimibeloppet och att betala mer är större än skillnaden mellan två korts räntesatser.
Vad gäller för butikskort och delbetalning i kassan?
Det beror på om krediten är en kontokredit eller en fristående kredit för ett enskilt köp, och skillnaden är avgörande.
Ett butikskort är normalt en kontokredit som huvudsakligen avser kreditköp, och då gäller undantaget: inget kostnadstak. En fristående kreditköpskredit, alltså en delbetalning som knyts till just det köpet, omfattas däremot av kostnadstaket så snart kreditbeloppet överstiger två procent av prisbasbeloppet. För 2026 går den gränsen vid 1 184 kronor. Delbetalar du ett köp över det beloppet har du alltså taket, och kostnaderna kan inte växa förbi kreditbeloppet.
Under den gränsen, och för kontokrediter, finns inget tak i kronor.
Vad händer om mitt kort har en ränta över taket?
Först måste du ta reda på om taket alls gäller ditt avtal. Tecknade du kortet från den 1 mars 2025 gäller det, och då är ett villkor som är till konsumentens nackdel jämfört med lagen utan verkan; du är alltså inte bunden av räntesatsen i den delen. Är kortavtalet äldre gäller äldre bestämmelser, och då fanns inget räntetak för kreditkort. Det betyder inte att vad som helst är tillåtet: propositionen till räntetaket påminner om att avtalslagens regler om ocker och oskäliga avtalsvillkor gäller vid sidan av, och att en ränta kan anses oskälig och jämkas även när den ligger under taket. Den bedömningen görs i det enskilda fallet och kräver en samlad prövning av räntan och övriga lånevillkor. Datumet på ditt kortavtal är alltså den första saken att leta upp. Gäller taket är ordningen att kontakta kortutgivaren skriftligen och därefter vända dig till Allmänna reklamationsnämnden. Kostnadsfri vägledning får du hos Konsumenternas Bank- och finansbyrå.
Källor
- Konsumentkreditlagen (2010:1846): 19 a § räntetak och dröjsmålsersättning, 19 b § kostnadstak inklusive undantaget för kontokredit som huvudsakligen avser kreditköp, 19 c § avgiftstak, samt 5 § om att villkor till konsumentens nackdel är utan verkan.
- Prop. 2024/25:17: förarbetena till taken. Dels beskedet att kontokrediter knutna till bankutgivna kreditkort avsedda för köp av varor och tjänster inte omfattas av kostnadstaket, och att bedömningen utgår från kreditavtalets objektiva innehåll. Dels författningskommentaren till övergångsbestämmelserna, som anger att 19 a, 19 b och 36 a §§ för äldre avtal gäller högkostnadskrediter enligt den hittillsvarande definitionen i 2 §. Propositionen anger också att regleringen inte hindrar att en kreditränta som är lägre än räntetaket kan anses oskälig och jämkas, med hänvisning till avtalslagens regler och rättsfallet NJA 1995 s. 430.
- Konsumentkreditlagen (2026:1011): 4 kap. 4-6 §§, som för över räntetak, kostnadstak och avgiftstak med samma lydelse från 20 november 2026.
- Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/2225 om konsumentkreditavtal: artikel 31 om åtgärder för att begränsa krediträntor, effektiva räntor eller konsumentens sammanlagda kreditkostnader, inklusive rapporteringsdatumen 20 november 2026 och 2027 och utvärderingen 2029. Sha256-låst snapshot.
- Riksbanken, referensränta: 2,00 procent för 1 juli 2026 till 31 december 2026.
- Egen uträkning: avbetalningsexemplet är inte en annuitet utan en minimibeloppsmodell. Varje månad läggs månadsräntan på saldot, och betalningen sätts till tre procent av saldot före räntepåslaget, dock minst 300 kronor. Med den konventionen blir utfallet 112 månader och 21 310 kronor. Beräknas de tre procenten i stället på saldot efter räntepåslag blir utfallet 109 månader och omkring 20 600 kronor, alltså samma slutsats.
- Lagen (1981:739) om ersättning för inkassokostnader m.m.: den lag som reglerar påminnelse- och inkassoersättning, och som kostnadstakets tredje punkt hänvisar till.
- Konsumenternas Bank- och finansbyrå, Jämför bankkort och kreditkort: kolumnen Kreditränta för betal- och kreditkort, underlaget för räntesammanställningen. Hämtad 2026-09-11, sha256-låst snapshot.