Låna

Medlåntagare: du svarar för hela lånet, inte för din halva

Tar du ett lån tillsammans med någon svarar du för hela skulden, inte för din halva. Lånet syns dessutom i sin helhet hos er båda i kreditupplysningen tills det är betalt. Antag att medlåntagaren sänker räntan med 2 procentenheter på ett lån på 250 000 kr i 12 år. Efter fem år har sänkningen sparat 17 329 kr, medan medlåntagaren fortfarande kan krävas på 176 833 kr.

Samlar du dyra krediter i ett nytt lån kan en medlåntagare vara det som gör att lånet beviljas. Hur du räknar på själva samlingslånet står i guiden om att samla lån.

En för alla och alla för en

Regeln står i 2 § lagen (1936:81) om skuldebrev, som gäller sedan 1936 och senast ändrades genom SFS 2022:1569.

Den lyder ”Är skuldebrev utfärdat av flere utan förbehåll om delad ansvarighet, svare de en för alla och alla för en för vad förskrivet är.”

Ett skuldebrev är det dokument där du lovar att betala tillbaka, i praktiken låneavtalet. Står ni båda på det svarar var och en för hela beloppet, vilket kallas solidariskt betalningsansvar.

Långivaren kan kräva vem som helst av er, också den som aldrig fick några pengar.

Vad ni har kommit överens om sinsemellan ändrar inte det. Det har ”ingen betydelse för banken vilken överenskommelse som låntagarna har med varandra om vem som ska betala vad”, som Konsumenternas Bank- och finansbyrå uttrycker det.

Regressrätten är en sak mellan er två

Samma paragraf säger vad som händer efteråt. ”Där någon av dem betalt gälden, äge han att av varje medgäldenär utkräva dennes andel.”

En medgäldenär är den andra låntagaren. Betalar du mer än din andel får du alltså kräva tillbaka mellanskillnaden. Det kallas regressrätt.

Banken är inte inblandad i det. Du får själv driva kravet mot den andra.

Rätten är bara värd något så länge den andra kan betala. Har den andra inga pengar står du kvar med förlusten, även om lagen säger att du har rätt till dem.

Borgen är en annan konstruktion

En borgensman lånar inte själv utan lovar att betala om låntagaren inte gör det. Vid den vanligaste formen, proprieborgen, kan långivaren välja att kräva borgensmannen i stället för låntagaren.

Medlåntagaren står däremot på lånet som låntagare från första dagen.

Så prövar långivaren två låntagare

Innan ett lån beviljas ska långivaren göra en kreditprövning, alltså bedöma om ni har råd med lånet. Enligt 12 § konsumentkreditlagen (2010:1846) ska den grundas på tillräckliga uppgifter om konsumentens ekonomiska förhållanden.

Lagen säger i dag inget särskilt om två låntagare. Det gör däremot Finansinspektionens allmänna råd FFFS 2025:10, som inte är tvingande på samma sätt som lagen.

Där står att långivaren bör ”grunda sin kreditprövning på tillräckliga uppgifter om var och en av kredittagarnas ekonomiska förhållanden”. Långivaren kan sedan, när det är lämpligt, bevilja lånet på er gemensamma betalningsförmåga.

Den 20 november 2026 kommer regeln in i lagen. I 3 kap. 13 § konsumentkreditlagen (2026:1011) står ”Om kreditavtalet innebär ett gemensamt åtagande för flera konsumenter ska kreditprövningen göras utifrån konsumenternas gemensamma förutsättningar.”

Vad mer som ändras då går vi igenom i den nya konsumentkreditlagen.

Finansinspektionen har också föreslagit nya allmänna råd som ska gälla från den 20 november 2026.

Enligt förslaget, som skickades på remiss den 20 maj 2026, bör långivaren tydligt informera en medsökande om konsekvenserna, i de fall en medsökande krävs för att lånet ska beviljas. Förslaget var inte beslutat när vi läste det.

Därför blir lånet större med två

Finansinspektionens kartläggning av konsumtionslån visar varför medlåntagare är vanliga just vid stora lån. ”Att låntagare med små inkomster ändå får stora lån beviljade beror ofta på att de har en eller flera medlåntagare med goda inkomster”, skriver myndigheten.

Lån med flera låntagare är enligt samma rapport ”betydligt vanligare bland stora blancolån”.

I Nordax Banks vanliga frågor om lån med medsökande står att ”När du har en medsökande på lånet räknas båda era inkomster in.”

Svaret slutar med ”Kan den ena av er inte betala, faller hela betalningsansvaret på den andra låntagaren.”

Lånet följer med till medlåntagarens nästa lån

UC är ett kreditupplysningsföretag vars upplysningar visar vilka lån en person har. För gemensamma lån gäller att ”När det finns flera betalningsansvariga inrapporteras krediten/lånet i sin helhet på samtliga låntagare.”

Ett lån på 250 000 kr syns alltså som 250 000 kr hos var och en av er, inte som hälften. Det står kvar tills lånet är betalt. Efter fem år är det i vårt exempel fortfarande 176 833 kr.

Två storbanker beskriver följden på samma sätt.

Nordea skriver att ”Din möjlighet att ta fler lån kan påverkas av att vara medlåntagare, eftersom banken räknar på hur mycket lån du har i förhållande till din inkomst.” Handelsbanken har en nästan ordagrant likadan mening.

Hur mycket av lånet som räknas går däremot inte att belägga generellt. Långivarna gör en kalkyl över vad du har kvar att leva på när alla kostnader är betalda, ofta kallad KALP.

Varken lagen, Finansinspektionens råd eller de långivare vi har läst anger om ett gemensamt lån ska räknas med hela eller halva månadsbeloppet i den kalkylen.

Skillnaden är stor. I vårt exempel är månadsbeloppet 2 845 kr, eller 1 423 kr om bara hälften räknas.

Har medlåntagaren 8 000 kr kvar i månaden innan det gemensamma lånet tar hela beloppet 36 procent av utrymmet och halva beloppet 18 procent. Fråga långivaren vilket de räknar med innan du skriver på.

Medlåntagare utan del i bostaden

Det vanligaste exemplet är en förälder som står på barnets bolån. Handelsbanken skriver att det är ”vanligt att föräldrar går in som medlåntagare när unga personer köper sin första bostad”. När inkomsten är låg eller ny är det ofta bankens krav.

Att stå på lånet gör dig inte till ägare. Konsumenternas påpekar att medlåntagaren ”är inte alltid delägare i bostaden eller bilen”. Då liknar situationen mer ett borgensåtagande.

Utan ägarandel har du hela betalningsansvaret men ingen rätt till bostaden. Det är ägaren som bestämmer över den, också om den ska säljas. Ditt ansvar för lånet följer inte med bostaden utan står kvar tills lånet är betalt.

Inte heller ett dödsfall ändrar det. Handelsbanken skriver att ”Om låntagare eller medlåntagare avlider kvarstår det solidariska ansvaret.”

Tre saker skyddar den som ställer upp.

• Delägarskap. Äger du en del av bostaden har du enligt Handelsbanken ”ökad möjlighet att påverka vad som händer med bostaden”. Banken påpekar också att din andel av betalningen bör motsvara din ägarandel.
• Ett skriftligt avtal mellan er. Ett avtal om hur skulden fördelas binder inte banken, men det visar vilken andel du kan kräva tillbaka om du tvingas betala.
• En plan för att gå ur lånet. Banken prövar om barnet klarar lånet ensamt innan du kan tas bort. Handelsbanken och Nordea rekommenderar båda att planen görs tidigt, också för vad som gäller om barnet flyttar ihop med någon.

Är barnet gift och bostaden makarnas gemensamma gäller dessutom äktenskapsbalken (1987:230). Enligt 7 kap. 5 § får en make inte pantsätta en bostadsrätt, eller låta inteckna ett hus, som är makarnas gemensamma bostad ”utan den andra makens samtycke”. Kravet gäller inte en bostad som är den ena makens enskilda egendom enligt 7 kap. 2 §, till exempel en gåva eller ett arv med villkor om att den ska vara enskild.

Samtycket gäller pantsättningen. Den som bara samtycker har inte skrivit under skuldebrevet och blir därför inte medlåntagare.

Hur själva bolånet fungerar, med belåningsgrad och amortering, förklarar vi i vår guide om bolån.

Vår uträkning: räntesänkningen mot det som kan krävas

Nordea skriver att en medlåntagare ”Kan bidra till att räntan för lånet blir lägre.” Hur mycket lägre publicerar varken Nordea eller någon annan långivare vi har läst, så vi räknar på flera antagna nivåer.

Lånet bygger på Finansinspektionens medianer för nya blancolån. Räntan 9 procent gäller lån större än 250 000 kr och löptiden 12 år lån i samma storlek. Det är ett annuitetslån, där du betalar samma belopp varje månad.

Eftersom lån utan säkerhet inte ger något ränteavdrag från 2026 är kronorna desamma före och efter skatt.

Jämförelsen gäller vid samma tidpunkt. Det långivaren kan kräva är den skuld som återstår, före dröjsmålsränta och avgifter. Den ställs mot vad den lägre räntan har sparat fram till dess.

Även med den största sänkningen har besparingen efter fem år nått 25 procent av det som då kan krävas. Den hinner ikapp den kvarvarande skulden först när 2 år och 9 månader eller mindre av löptiden återstår.

Finansinstitutet läser uträkningen som att den andra personens risk är att få betala hela den kvarvarande skulden. Den risken är störst i början. Räntesänkningen är några hundralappar i månaden och kommer den till del som betalar lånet.

Räkna på ert lån

Verktyget gäller lån utan säkerhet, som privatlån och samlingslån. Fyll i lånet, räntan och medlåntagarens utrymme i månaden. Vet du vilken ränta du hade fått ensam ser du också vad sänkningen hinner spara.

Ränteavdraget när ni är två

Ett privatlån eller annat lån utan säkerhet ger inget ränteavdrag alls från inkomståret 2026, oavsett hur många ni är. Frågan gäller alltså bolån och andra lån med säkerhet.

För att få dra av räntan kräver Skatteverket att ”du har varit betalningsansvarig för lånet”, vilket ni båda är. Banken fördelar räntan lika mellan er i kontrolluppgifterna om ni inte har meddelat något annat. Fördelningen kan ni ändra i deklarationen.

Nordea lägger till att ”Den låntagare som har betalat räntan på lånet har rätt att göra ränteavdrag”. Betalar barnet hela räntan på ett lån där föräldern också står, är det alltså barnet som ska ha avdraget.

Vilka lån som ger avdrag och hur mycket förklarar vi i genomgången av ränteavdrag.

Om ni separerar

Lånet delas inte upp för att ni går skilda vägar. Det är samma skuldebrev som före separationen. Slutar den andra att betala kommer kraven till dig.

Du kan inte heller kliva av på egen hand. Banken måste godkänna det. I praktiken kräver det att den andra hittar en ny medlåntagare som banken godtar eller själv klarar en ny kreditprövning för hela lånet.

Säger banken nej till båda vägarna står ni kvar på lånet tillsammans. Hur bostaden eller annan egendom fördelas mellan er är en annan fråga som inte ändrar vad ni var för sig är skyldiga banken. Vad sambolagen och äktenskapsbalken delar går vi igenom i hur ett par delar på ekonomin.

Om en av er dör

Lånet skrivs inte av. Den avlidnes andel blir en skuld i dödsboet, alltså den avlidnes tillgångar och skulder innan arvet är fördelat. Räcker pengarna kan dödsboet betala den.

Räcker de inte har den som lever kvar ansvaret för hela lånet, eftersom ni båda har skrivit under. Konsumenternas konstaterar att ”Den avlidnas del skrivs inte av eftersom det finns två låntagare.”

Vill den efterlevande ta över lånet ensam gör banken i de flesta fall en ny kreditprövning. Betalas lånet enligt planen sägs det inte upp för att en låntagare har dött.

Om den andra slutar betala

Avierna går ofta bara till den som står först på avtalet, så medlåntagaren kan få veta sent att något har hänt. Under tiden kan dröjsmålsränta och avgifter ha lagts på skulden.

Kronofogden och betalningsanmärkning för er båda

En långivare som inte får betalt kan ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden. Det räcker med en ansökan ”om det är flera som ansvarar gemensamt för en skuld”, enligt myndigheten.

Blir det ett utslag, alltså ett beslut om att en person ska betala, kan det ge en betalningsanmärkning.

Kronofogden skriver att en privatperson får en anmärkning ”när du har fått ett beslut (utslag) om att du ska betala ett krav”. Riktas ansökan mot er båda kan ni alltså båda få en.

Vad en anmärkning betyder och hur länge den syns står i vår förklaring av kreditupplysningar.

Om den ena får skuldsanering

En skuldsanering skriver ned skulderna bara för den som får den.

Långivarens rätt mot dig är densamma, eftersom 47 § tredje stycket skuldsaneringslagen (2016:675) säger att ”Skuldsaneringen inverkar inte på den rätt en borgenär har mot en borgensman eller någon annan som förutom gäldenären svarar för skulden.”

Din egen rätt att kräva tillbaka den andras andel påverkas däremot. Den är en fordran mot den som får skuldsaneringen och behandlas i ärendet som andra fordringar.

• Den kan ingå. Enligt 30 § omfattar skuldsaneringen alla fordringar som har uppkommit före beslutet att inleda den. Då får din fordran en del av det som betalas ut enligt betalningsplanen, med lika rätt som de andra enligt 37 §.
• Den skrivs ned. Enligt 47 § första stycket befrias gäldenären från skulderna ”i den utsträckning som dessa sätts ned”. Det du inte får genom utdelningen kan du då inte kräva senare. Enligt samma paragraf skrivs också skulder som inte är kända i ärendet av helt, så en regressfordran bör anmälas.
• Den kan lämnas utanför. En fordran som beror på ett villkor, till exempel att du först måste ha betalat, får enligt 32 § lämnas utanför skuldsaneringen.

Konsumenternas skriver kort att du inte har regressrätt mot den som får skuldsanering. Lagtexten är mer nyanserad än så. Rätten finns kvar, men den kan krympa till det som utdelningen ger.

För ett bolån gäller en sak till. Enligt 31 § 2 omfattas en fordran med panträtt inte ”till den del säkerheten räcker till för betalning av fordran”. Den del av bolånet som bostaden täcker skrivs alltså inte ned alls, varken för den som får skuldsanering eller för dig.

Går skulderna inte att betala finns hjälp innan det går så långt. Kommunens budget- och skuldrådgivning är gratis. Hur en skuldsanering går till förklarar vi på sidan om skuldsanering.

Innan du skriver på som medlåntagare

De här frågorna går att få svar på innan avtalet är undertecknat.

1. Hur mycket lägre blir räntan? Be om ett erbjudande med och ett utan medlåntagare och räkna på skillnaden i verktyget ovan. Varje ansökan ger normalt en kreditupplysning, Nordax gör till exempel en när ansökan har skickats in, så två ansökningar ger två förfrågningar.
2. Vem får avierna? Fråga om medlåntagaren kan få samma avier och påminnelser som den som står först.
3. Hur räknas lånet i din nästa kreditprövning? Fråga din egen bank hur den väger in ett gemensamt lån, hela eller halva.
4. Vad gäller mellan er två? Skriv ned vem som betalar vad och om du ska äga en del av det lånet går till.

Vanliga frågor