Vardagsekonomi

Dela ekonomin som par: lika, efter inkomst eller allt gemensamt

Tjänar ni olika mycket avgör delningsmodellen hur mycket var och en har kvar. Med lönerna 42 500 och 28 000 kr före skatt har den som tjänar minst 12 204 kr kvar i månaden med lika delning och 17 512 kr om allt är gemensamt. Boendekostnaden i exemplet är ett antagande. För sambor får valet också följder vid en separation eller ett dödsfall, som lagen hanterar annorlunda för gifta.

Tre sätt att dela, räknade på samma par

Vi kallar dem Robin och Kim. Robin tjänar 42 500 kr och Kim 28 000 kr i månaden före skatt. Efter skatt enligt Skatteverkets tabell 33 för 2026 har de 33 240 och 22 624 kr.

Tabell 33 motsvarar ungefär riksgenomsnittet för kommunalskatt med begravningsavgift. Hur tabellerna fungerar förklarar vi i guiden om den första egna ekonomin.

De gemensamma kostnaderna är 20 840 kr i månaden:

• Boende 11 960 kr. SCB:s genomsnitt för sammanboende utan barn år 2021, uppräknat med prisutvecklingen för boende till augusti 2026. El, vatten och ränta på bolån ingår. Det är ett antagande för exemplet och inte vad ett boende bör kosta.
• Mat 5 460 kr. Konsumentverkets beräkning för två vuxna som lagar all mat hemma.
• Övrigt gemensamt 3 420 kr. Konsumentverkets post för förbrukningsvaror, hemutrustning, abonnemang, medietjänster och hemförsäkring för två personer. El och vatten är borträknade eftersom de redan ingår i boendet.

Utöver det har var och en egna kostnader för kläder, fritid, mobil och hygien. Konsumentverket räknar med 2 140 kr i månaden för en vuxen mellan 25 och 50 år.

Lika delning

Ni betalar hälften var, 10 420 kr. Det är enkelt att räkna på och känns rättvist när inkomsterna ligger nära varandra.

Med olika löner tar samma belopp olika stor del av lönen. För Robin är det 31 procent av nettolönen, för Kim 46 procent.

Efter inkomst

Var och en betalar samma andel av sin lön. Robin står för 59,5 procent av parets nettolön och betalar därför 12 400 kr, Kim 8 440 kr. Båda lägger 37 procent av sin lön på det gemensamma.

Det är den modell Konsumentverket tar som exempel i sina råd om jämställd ekonomi. Tjänar den ena 60 procent av hushållets inkomster betalar den personen 60 procent av kostnaderna.

Myndigheten skriver också att fördelningen inte behöver vara exakt lika, bara kännas rättvis för er båda.

Modellen kräver att ni räknar om när någon av lönerna ändras. Annars glider fördelningen isär utan att någon har bestämt det.

Delar ni efter lön före skatt i stället för efter skatt betalar Robin 163 kr mer i månaden. Skillnaden kommer av att skatten tar en större andel av en högre lön.

Allt gemensamt

Båda lönerna går in i en gemensam pott. Kostnaderna betalas därifrån och det som blir över delas lika, 17 512 kr var.

Räknat så lägger Robin in 15 728 kr mer än hen tar ut och Kim 5 112 kr.

Vad som räknas som gemensamt

Vilka kostnader som hör till det gemensamma bestämmer ni själva. Två poster får följder längre fram.

• Bilen. En bil ingår inte i en bodelning mellan sambor, eftersom den inte är bostad eller bohag. Den behåller den som äger den, även om ni båda har betalat.
• Egna skulder. Enligt 1 kap. 3 § äktenskapsbalken svarar varje make för sina skulder. Regeringen beskriver samma huvudregel för sambor. Betalar ni den enas studielån eller billån med gemensamma pengar minskar ni alltså den personens skuld.

Hur ni ställer upp en gemensam budget går vi igenom i guiden om att göra en budget.

Hur stor en gemensam buffert behöver vara räknar vi på i avsnittet om buffert.

Gemensamt konto eller var sitt

Modellen och kontona är två olika beslut. De flesta varianter går att få att fungera med ett gemensamt konto för räkningarna och ett eget konto var.

• Lika delning och efter inkomst passar ett gemensamt räkningskonto dit var och en för över sin del varje månad. Resten stannar på det egna kontot.
• Allt gemensamt betyder i praktiken att båda lönerna går till samma konto. Det blir enklast om ni också bestämmer ett belopp var som är fritt att använda.
• Helt separata konton kräver att någon håller räkning på vem som har betalat vad. Det blir svårt att se hur det faktiskt fördelas.

Ett gemensamt konto går inte alltid att stänga på egen hand. Konsumenternas skriver att en del banker kräver att båda kommer in. Vad som gäller står i kontots villkor.

Vem som äger pengarna på ett gemensamt konto om ni separerar har vi inte hittat någon allmän regel för, varken i sambolagen eller hos de myndigheter vi har läst.

Ett skriftligt avtal om vad som gäller för sparandet är därför värt mer här än för räkningskontot.

Vad brittiska data visar om kontona

Forskare vid bland annat UCLA och Notre Dame har följt drygt 7 500 personer i parförhållanden ur den brittiska kohortstudien med personer födda 1970.

Av dem som höll alla pengar åtskilda hade 30 procent separerat tio år senare. Bland dem som delade en del var andelen 26 procent och bland dem som delade allt 24 procent.

Forskarna tolkar det som att sättet att sköta kontona påverkar relationen.

Kohortsiffrorna i sig visar ett samband och inte orsaken. De gäller brittiska par och säger inget om svensk lag.

Räkna på er ekonomi

Fyll i era löner och de gemensamma kostnaderna. Förvalen är exemplet ovan, så byt boendet först eftersom det flyttar resultatet mest. Vet ni redan vad ni får ut efter skatt kan ni skriva in det direkt.

När den ena går ned i tid

Säg att Kim går ned till 75 procent. Lönen blir 21 000 kr före skatt och 17 366 kr efter. Kostnaderna är desamma. Heltidssiffrorna står i den första tabellen ovan.

Med lika delning bär Kim hela inkomstförlusten själv. Efter de egna kostnaderna återstår 4 806 kr i månaden, medan Robins marginal är oförändrad.

Med allt gemensamt delar ni på förlusten. Då går Robins marginal ned med 2 629 kr i månaden.

Finansinstitutet läser det som att lika delning fungerar så länge inkomsterna och arbetstiden är ungefär lika.

När den ena går ned i tid för något ni har bestämt tillsammans hamnar hela kostnaden på den personen, om ni inte ändrar modellen.

Pensionen följer lönen, inte hushållet

Varje person tjänar in sin egen pension. Pensionsmyndigheten skriver att varken den allmänna pensionen eller tjänstepensionen går att dela vid en skilsmässa.

Hur pensionens delar hänger ihop förklarar vi i vår översikt över pensionen.

Föräldraledigheten i sig påverkar pensionen mindre än deltiden. Föräldrapenning ger pension. Den förälder som tjänar minst får dessutom pensionsrätt för barnår under barnets första fyra år.

Pensionsmyndigheten har räknat på en person som är född 1996, har två barn, arbetar i privat sektor med kollektivavtal och går i pension vid 69 år.

Exemplet förutsätter alltså två barn, medan Robin och Kim i vårt räkneexempel inte har några.

I privat sektor betalas ingen tjänstepension in under obetald ledighet. Vid deltid blir inbetalningen mindre.

I kommuner och regioner fortsätter inbetalningen vid obetald ledighet och deltid tills barnet fyller åtta år. Inom staten gäller samma sak vid deltid för den som är född 1988 eller senare.

Tidig deltid väger tyngre än sen. I Pensionsmyndighetens tumregel sänker halvtid i tio år från 30 års ålder den totala pensionen med 9 procent.

Samma deltid från 58 år ger 5 procent.

Föra över premiepensionsrätt

Enligt 61 kap. 11 § socialförsäkringsbalken (2010:110) kan hela den premiepensionsrätt som fastställts för ett år föras över till en make.

Pensionsmyndigheten anger att det gäller gifta och registrerade partner. Sambor kan inte göra det.

Regeln gäller i dag. Paragraferna saknar markering om att de ska upphöra. Pensionsmyndigheten tar också emot anmälningar via Mina sidor.

• Premiepensionen är 2,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten, den mindre delen av den allmänna pensionen. Hur den fungerar står i vår genomgång av premiepensionen.
• Anmälan ska vara inne senast den 30 april det första år den gäller. Tidigare års pensionsrätt går inte att flytta.
• Pensionsrätten minskar med 7,5 procent vid överföringen.
• Överföringen upphör om ni skiljer er. Det som redan har förts över stannar hos mottagaren.

I Pensionsmyndighetens exempel ger åtta års överföring från en lön på 42 500 kr omkring 740 kr mer i månaden till mottagaren.

Det är i samma storleksordning som de 600 kr som deltid tills det yngsta av två barn fyllt åtta kostar i tabellen ovan.

Exemplen bygger på olika antaganden, så jämförelsen visar storleksordningen och inte ett exakt utfall.

För sambor återstår ett eget sparande i den lägre inkomsttagarens namn. Gifta behöver ett äktenskapsförord för att samma sparande ska bli enskild egendom.

Vad lagen delar om ni går isär

Sambor

Enligt 3 § sambolagen (2003:376) är gemensam bostad och gemensamt bohag samboegendom, om egendomen har skaffats för gemensam användning. Bohag är enligt 6 § möbler, hushållsmaskiner och annat som är avsett för hemmet. Fritidshus räknas inte, enligt 7 §.

Lagen knyter samboegendomen till användningen och inte till betalningen. En gemensam bostad kan enligt 5 § ägas av bara en av er.

Regeringen skriver på samma sätt att det inte spelar någon roll vem som har betalat.

Vid en bodelning räknas först var och ens skulder av från det den sambon äger av samboegendomen, enligt 13 §. Skulder som inte hör till samboegendomen ska i första hand täckas av sambons övriga egendom.

Det som återstår av samboegendomen läggs sedan samman och delas lika enligt 14 §.

Annan egendom ingår inte. Sparpengar på eget konto, en bil eller ett fritidshus behåller den som äger dem. Har Robin sparat mellanskillnaden under lika delning är de pengarna Robins.

I exemplet är skillnaden i vad ni har kvar 127 392 kr om året med lika delning, eller 636 960 kr på fem år. Efter inkomst är den 399 360 kr på samma tid.

Om den ena redan äger bostaden eller har barn

En bostad som den ena ägde innan ni flyttade ihop har inte skaffats för gemensam användning och är därför inte samboegendom enligt 3 §.

Regeringen skriver att bodelningsreglerna då inte gäller, även om ni har delat på amorteringar och andra kostnader.

Betalar du på den andras bostad får du alltså ingen andel genom sambolagen. Ska insatsen räknas vid en separation behöver det framgå av något annat, till exempel ett skriftligt låneavtal mellan er.

Hur en sådan fordran bedöms i en tvist har vi inte gått igenom.

Barn sedan tidigare påverkar främst arvet, som vi går igenom nedan.

Gifta

För makar ingår allt giftorättsgods i bodelningen enligt 10 kap. 1 § äktenskapsbalken (1987:230). Giftorättsgods är enligt 7 kap. 1 § allt som inte är enskild egendom.

Det som återstår efter skulderna delas lika enligt 11 kap. 3 §.

Egendom blir enskild genom ett äktenskapsförord, eller genom villkor i en gåva, ett arv eller ett testamente. Förordet ska registreras hos Skatteverket. Sparpengarna delas alltså normalt även om de står på den enas konto.

I båda fallen kan delningen jämkas om den blir oskälig, särskilt med hänsyn till hur länge ni har levt tillsammans. Hur en bodelning går till steg för steg går vi inte in på här.

Om en av er dör

Ärvdabalken ger arvsrätt åt den avlidnes släktingar, i första hand barnen enligt 2 kap. 1 §. En efterlevande make ärver enligt 3 kap. 1 §. Någon arvsrätt för sambor finns inte i balken.

Utan testamente ärver en sambo alltså ingenting. Regeringen och Sveriges Domstolar beskriver det på samma sätt.

Begär den efterlevande sambon bodelning har hen enligt 18 § sambolagen rätt att ur samboegendomen få ut ett värde motsvarande två prisbasbelopp, om det finns så mycket efter skulderna. År 2026 är det 118 400 kr.

För en make är golvet fyra prisbasbelopp, 236 800 kr. Då räknas det maken får vid bodelningen, den egna enskilda egendomen och arvet tillsammans.

Barn från ett tidigare förhållande, särkullbarn, har en egen regel i 3 kap. 1 §. Makens arvsrätt omfattar inte ett särkullbarns arvslott, om inte barnet avstår från sin rätt.

Avstår barnet får det i stället del i den efterlevande makens bo när även den maken dör, enligt 3 kap. 9 §.

Ett testamente till en sambo slutar gälla om samboförhållandet har upphört när testatorn dör, enligt 10 kap. 8 § ärvdabalken. Separerar ni behöver det alltså inte rivas för att sluta gälla.

Sambo eller gift, sida vid sida

Bolånet, ägandet och ränteavdraget

Att stå på lånet och att äga bostaden är två olika saker. Står ni båda på lånet svarar var och en för hela skulden, oavsett hur ni har delat månadskostnaden.

Det går vi igenom i vad det innebär att låna tillsammans.

Vem som äger bostaden avgörs av köpet och inte av lånet. Konsumentverket föreslår i sina råd om jämställd ekonomi att båda står som ägare till större saker ni äger gemensamt.

Ränteavdraget följer betalningsansvaret. Står ni båda på ett bolån fördelar banken räntan lika i kontrolluppgifterna, om ni inte har meddelat något annat.

Betalar Robin en större del av räntan i en inkomstbaserad modell kan ni ändra fördelningen i deklarationen. Hur avdraget räknas finns i genomgången av ränteavdrag.

Modellen och civilståndet hör ihop

För gifta jämnar bodelningen ut mycket av det en ojämn delning bygger upp, eftersom giftorättsgodset delas lika. För sambor gör den inte det.

Där avgör delningsmodellen, sparandet och de avtal ni skriver hur det ser ut efter en separation eller ett dödsfall.

Tjänar ni olika mycket, eller går den ena ned i tid, ger delning efter inkomst eller allt gemensamt en jämnare vardag.

Som sambor har ni dessutom samboavtal, testamente och sparande i den lägre inkomsttagarens namn att ta ställning till.

Vanliga frågor