Spara & investera

ISK-villkor hos svenska mäklare, hämtade ur deras egna prislistor

Den här sidan svarar inte på frågan "vilken mäklare är bäst". Den svarar på en mer grundläggande fråga, nämligen vad som står i respektive aktörs egen prislista för investeringssparkonto, per vilket datum, och varifrån uppgiften kommer. Vi samlar publika ISK-villkor från svenska mäklare och banker, ord för ord ur deras egna sidor, och visar dig källan bakom varje enskild siffra. Ingen rankning, ingen "vinnare", ingen tratt mot att bli kund någonstans. Bara fakta du kan kontrollera själv.

Vilka aktörer ingår, och vilka som inte gör det

Sammanställningen tar upp svenska aktörer som erbjuder ett självstyrt investeringssparkonto med en publik prislista, alltså där du själv köper och säljer värdepapper och betalar courtage per affär. Urvalet spänner från de fyra storbankerna till renodlade nätmäklare, för att täcka bredden av vad en vanlig sparare möter.

Två grupper hör medvetet inte hemma i samma tabell. Diskretionära fondrobotar, som Lysa och Opti, och fondplattformar, som SAVR, tar inte courtage per affär utan en samlad förvaltnings- eller plattformsavgift, en helt annan prismodell som blir missvisande att ställa bredvid en courtageklass. Vad de kostar och när de passar går vi i stället igenom under fondrobot eller egen indexfond. Renodlat utländska mäklare utan svensk prislista tas inte heller upp här, eftersom villkoren då inte går att jämföra på samma grund.

Svep i sidled för att se alla kolumner, inklusive källa.

Sammanställning av publika prislistor, senast kontrollerad 2 september 2026. Alfabetisk ordning, ingen rankning. Fullständig källa med snapshot per aktör längst ned. Courtaget anges för den lägsta klassen och beror på handelsbeloppet, se nedan.

Tabellen ovan är en ögonblicksbild. Nedan går vi igenom hur du läser den, och varför "0 kr" sällan betyder att kontot är gratis att använda.

Så läser du en prislista

De flesta svenska mäklare bygger courtaget i klasser snarare än som en enda siffra. Det gör att samma aktör kan se billig ut i en jämförelse och dyr i en annan, beroende på hur stort belopp du handlar för.

Courtageklasser och minimicourtage

Courtaget är oftast en procentandel av handelsbeloppet, men med ett minimibelopp som slår in vid mindre affärer. Handlar du för ett litet belopp är det ofta minimicourtaget, inte procentsatsen, som avgör vad affären kostar dig. Ju mindre affär, desto större andel av beloppet försvinner i minimiavgiften. Det är ett rent matematiskt förhållande, och därför säger en jämförelse på "courtage från 0 kr" eller "courtage från 39 kr" väldigt lite utan att du vet vilken klass som gäller för dina egna affärer.

Fast avgift eller procent, det spelar roll

Vissa aktörer tar en fast avgift per affär oavsett belopp. Andra tar en ren procentsats utan golv. En tredje variant kombinerar de två, med en procentsats som gäller ovanför ett visst belopp och en fast minimiavgift under det. Ingen av modellerna är generellt bättre. Handlar du sällan och för stora belopp gynnas du typiskt av en ren procentmodell utan högt minimum. Handlar du ofta och för mindre summor blir en låg fast avgift per affär ofta mer avgörande. Jämför alltid på din egen handelsstorlek, inte på ett abstrakt "från"-pris i en annonstext.

0 kr ISK betyder inte gratis att handla

Att kontot i sig är avgiftsfritt är i dag standard hos i princip alla svenska aktörer. Där skiljer sig sällan mäklarna åt längre. Den verkliga kostnaden för ett ISK ligger i tre andra led. Det är courtaget när du köper och säljer, valutaväxlingsavgiften om du handlar utländska värdepapper, och fondavgiften om en del av kontot ligger i fonder. Ett konto som marknadsförs som "0 kr" kan fortfarande kosta dig pengar varje månad, bara inte i form av en kontoavgift.

Handlar du mycket i utländska aktier eller fonder noterade i annan valuta blir växlingsavgiften ofta större än courtaget över tid, något som lätt glöms bort i en jämförelse som bara tittar på courtaget. Vill du gräva djupare i vad fondavgifter äter upp av avkastningen över tid har vi samlat det separat i vår genomgång av avgifter i indexfonder. Och skatten på själva kontot, som är en helt annan sak än courtaget, går vi igenom i artikeln om hur ISK beskattas.

Två kostnadsmodeller att känna igen

Ser vi till hela marknaden går de flesta svenska aktörer att placera i en av två principiella modeller. Det är ingen värdering av vilken som är bättre, bara en beskrivning av hur pris sätts.

• Gratis förvaring, betala per affär. Kontot kostar inget att ha, men varje köp och sälj utlöser ett courtage. Den här modellen är vanligast bland traditionella banker och passar typiskt den som handlar sällan och håller kvar innehav under lång tid.
• Låg eller ingen handelskostnad, i stället en avgift på kontot eller innehavet. Här kan enskilda affärer vara billiga eller till och med kostnadsfria, medan aktören i stället tar betalt löpande via en plattforms- eller förvaltningsavgift. Den här modellen kan gynna den som handlar ofta, men det förutsätter att den löpande avgiften inte äter upp fördelen över tid.

Vilken modell som blir billigast för dig avgörs helt av ditt eget beteende, hur ofta du handlar, hur stora belopp, och hur länge du sitter still mellan affärerna. Det finns ingen modell som är billigast för alla, vilket är anledningen till att en enkel rankning av mäklare blir missvisande.

Skydd om en mäklare går omkull

Går en mäklare i konkurs är utgångspunkten att dina värdepapper, det vill säga aktier och fonder, omfattas av det statliga investerarskyddet med ett skyddat belopp per institut och kund. Kontanta medel på kontot skyddas i stället av insättningsgarantin. Vilket skydd som gäller, hur beloppen fungerar i praktiken och vad som händer om du har flera konton hos samma institut går vi igenom i detalj i vår genomgång av insättningsgarantin och investerarskyddet, som är sidan att gå till oavsett vilket kontoslag frågan gäller.

Det här skyddet hjälper dig aldrig om värdet på dina placeringar faller. Investerarskyddet och insättningsgarantin skyddar mot att institutet går omkull, inte mot att börsen går ner.

Vanliga frågor