Spara & investera

Eget pensionssparande: varför avdraget är borta och vad du gör i stället

För de allra flesta är privat pensionsförsäkring och IPS i dag en återvändsgränd. Sedan avdragsrätten togs bort får du ingen skattelättnad för att sätta in pengarna, men du betalar ändå inkomstskatt när de betalas ut, och under tiden sitter kapitalet inlåst till 55 års ålder. Ett vanligt ISK eller ett vanligt fondsparande gör samma jobb, utan inlåsningen och utan den dubbla skattenotan. Undantaget är den som helt saknar tjänstepension genom sin anställning, och egenföretagaren med aktiv näringsverksamhet, där avdraget faktiskt lever kvar. Men även för egenföretagaren har avdraget ett pris som är lätt att missa. Det kan sänka den pensionsgrundande inkomsten, och därmed grunden för både allmän pension och flera socialförsäkringsförmåner.

Varför avdraget försvann, och vad som blev kvar

Fram till 2016 gick det att dra av för privat pensionssparande i deklarationen. Sedan togs den möjligheten bort för nästan alla, ett beslut som Konsumenternas och bankerna själva brukar peka ut som vändpunkten för den här sparformen. Skatteverket formulerar i dag gränsen så här.

Bara du som helt saknar pensionsrätt i din anställning eller har inkomst av aktiv näringsverksamhet får göra avdrag för pensionssparande i din inkomstdeklaration.Skatteverket, Avdrag för privat pensionssparande

Konsekvensen är enkel att räkna ut. Den absoluta majoriteten som har en vanlig anställning med tjänstepension får varken avdrag för insättningen eller några andra skattefördelar av att välja IPS eller privat pensionsförsäkring framför ett vanligt sparande. Kvar blir bara nackdelarna, som väger tungt när man lägger ihop dem.

Dubbelbeskattningen, kärnan i varför produkten inte längre lönar sig

Utan avdrag uppstår ett problem som är lätt att missa om man bara tittar på en av sidorna i affären. Du betalar in pengar med redan beskattade kronor, precis som i vilket sparande som helst. Men när pengarna sedan betalas ut beskattas de en gång till, som inkomst. Konsumenternas sätter ord på mekaniken rakt av.

Du blir dubbelbeskattad eftersom du inte längre får göra avdrag för det belopp som du sätter in men ändå kommer att få betala inkomstskatt på det beloppet när du tar ut pensionen.Konsumenternas, Individuellt pensionssparande (IPS)

Jämför det med ett ISK, där uttag inte utlöser någon extra skatt alls, oavsett hur mycket kontot vuxit. Skillnaden i skattemekanik mellan de två sparformerna beskriver vi i detalj i hur ISK-skatten faktiskt räknas ut, så vi upprepar den inte här. IPS och privat pensionsförsäkring har här den sämre kombinationen av de två, skatt både på väg in och på väg ut, medan alternativet bara har den ena.

Avkastningsskatten under spartiden är låg, och inte det som är problemet

Under spartiden tas en årlig avkastningsskatt ut, och det är lätt att tro att den är den stora nackdelen. Men den räknas inte på hela kapitalet. Enligt Konsumenternas bestäms skatteunderlaget genom att kapitalets värde vid årets ingång multipliceras med föregående års genomsnittliga statslåneränta, och först på det framräknade beloppet tas 15 procent ut. Med de senaste årens räntenivåer landar den effektiva skatten på en liten bråkdel av kapitalet per år.

Den löpande skatten är alltså inte det som gör privat pensionsförsäkring och IPS till en dålig affär. Det är kombinationen av utebliven avdragsrätt och full inkomstskatt vid utbetalning, plus inlåsningen, som väger tungt. Hur den löpande schablonbeskattningen är uppbyggd på ett ISK går vi igenom separat i ISK-skattens grundnivå och kapitalunderlag.

Utbetalningen räknas som vanlig inkomst

När pengarna väl betalas ut från en IPS eller en privat pensionsförsäkring beskattas de, enligt Konsumenternas, som inkomst av tjänst. Det innebär att de läggs ovanpå din övriga inkomst det året och beskattas efter din marginalskatt, precis som lön. Ett ISK-uttag fungerar helt annorlunda. Uttaget utlöser ingen extra beskattning över huvud taget, vilket vi förklarar närmare i när ISK lönar sig jämfört med en vanlig depå.

Pengarna sitter fast till 55 år, minst fem år framåt

Den tredje nackdelen handlar inte om skatt utan om tillgänglighet. Enligt Konsumenternas kan utbetalning från IPS och privat pensionsförsäkring tidigast ske från 55 års ålder, och den ska då pågå under minst fem år. Sätter du in pengar i dag kan de alltså vara låsta i decennier innan du över huvud taget får röra dem, och när utbetalningen väl startar går den inte att ta ut som en engångssumma.

Ett ISK eller en vanlig fonddepå har ingen sådan spärr. Pengarna går att ta ut när som helst, av vilken anledning som helst, utan att det utlöser straffskatt eller kräver att du fyllt en viss ålder. För den som värdesätter flexibilitet, till exempel om livet skulle kräva att kapitalet används tidigare än planerat, är det en påtaglig skillnad.

De två undantagen där avdraget faktiskt lever kvar

Avdraget finns kvar, men bara för två grupper. Skatteverket pekar ut vilka det handlar om som fortfarande kan dra av för privat pensionssparande i deklarationen.

• Den som helt saknar pensionsrätt i sin anställning. Det gäller den som inte får någon tjänstepension alls från sin arbetsgivare, till skillnad från den stora majoritet som har en kollektivavtalad eller individuell tjänstepension. Vi går igenom vad tjänstepension innebär och hur du kontrollerar ditt eget avtal i tjänstepensionen, så funkar den.
• Den som har inkomst av aktiv näringsverksamhet. Det handlar i praktiken om egenföretagare som saknar tjänstepension via ett anställningsförhållande, och som i stället får bygga sin pension själva genom verksamhetens resultat.

För bägge grupperna gäller enligt Skatteverket samma tak på avdraget, 35 procent av inkomsten, dock högst 10 prisbasbelopp, vilket för inkomståret 2026 motsvarar 592 000 kronor. Har du inkomst av aktiv näringsverksamhet tillkommer dessutom en särskild löneskatt på 24,26 procent, som beräknas på det belopp du faktiskt drar av. Skatteverket är den myndighet som fastställer och tolkar de här reglerna. Är du osäker på om just din situation räknas som aktiv näringsverksamhet är det dit frågan hör hemma, inte till en generell artikel som denna.

Egenföretagare: avdraget kan sänka din allmänna pension

Att avdraget finns kvar för egenföretagare låter först som en ren fördel. Men Pensionsmyndigheten pekar på en baksida som lätt glöms bort när man bara räknar på skatteeffekten i deklarationen det aktuella året.

Avdraget för privat pensionssparande minskar nämligen ditt överskott av näringsverksamheten. Och det överskottet är i sin tur grunden för din pensionsgrundande inkomst, som styr både din allmänna pension och flera andra socialförsäkringsförmåner, till exempel sjukpenning och föräldrapenning. Ett lägre överskott på papperet ger lägre skatt, men det sänker samtidigt grunden för hela din sociala trygghet. Pensionsmyndigheten är konkret med var gränsen går.

Undvik därför att göra avdrag för privat pensionssparande i deklarationen till Skatteverket så länge du har ett överskott som är lägre än 672 600 kronor per år, före skatt (2026).Pensionsmyndigheten, Du som är företagare

Myndigheten pekar i stället mot att spara i ett ISK eller en kapitalförsäkring, sparformer som inte påverkar den pensionsgrundande inkomsten på samma sätt. Siffran 672 600 kronor är inte godtycklig, den har en konkret uträkning bakom sig.

Är du egenföretagare och funderar på om du bör dra av för privat pensionssparande just i din situation är det en fråga för Skatteverket eller en egen rådgivare att räkna på, inte något en generell artikel kan svara på åt dig. Det som går att säga generellt är att myndigheterna själva, både Skatteverket och Pensionsmyndigheten, är tydliga med att avdraget har ett pris som sträcker sig längre än bara det aktuella årets deklaration.

Kan du öppna ett nytt IPS i dag?

Formellt, ja. Enligt Konsumenternas går det fortfarande att teckna ett individuellt pensionssparande hos institut med värdepapperstillstånd. Lagen har inte stängt dörren.

I praktiken ser det annorlunda ut. Storbankerna har under lång tid tonat ner eller helt slutat erbjuda nyteckning av IPS, och styr i stället nya sparare mot ISK eller kapitalförsäkring. Det är i dag snarare regel än undantag att banker som Avanza och Swedbank uttryckligen pekar nya kunder i den riktningen redan i sin egen produktinformation. Att aktivt leta upp ett institut som fortfarande tar emot nya IPS-kunder är därför sällan mödan värt, om du inte tillhör en av de två undantagsgrupperna ovan.

Har du redan en gammal IPS eller pensionsförsäkring?

Har du ett konto sedan tidigare, kanske öppnat före 2016, gäller en annan logik än för den som funderar på att börja spara. Att fortsätta sätta in nya pengar är sällan klokt, av samma skäl som redan gåtts igenom. Dubbelbeskattningen försvinner inte för att kontot är gammalt. Men det kapital som redan ligger där behöver inte flyttas eller avslutas i förtid.

Det som är värt att se över är avgiften och flytträtten. Privat pensionsförsäkring har en lagstadgad flytträtt, men äldre kontrakt kan ha begränsningar, och en del institut tar ut en flyttavgift som ska räknas in innan man bestämmer sig. Skiljer sig avgiften kraftigt mot vad du skulle betala i en modern kapitalförsäkring kan en flytt ändå löna sig över tid, men det är en uträkning som bör göras i det enskilda fallet snarare än utifrån en generell tumregel. Mekaniken kring flytt och vad en kapitalförsäkring faktiskt innebär går vi igenom i kapitalförsäkring, hur den fungerar.

Hur mycket ska du spara till pensionen själv?

För de flesta gör allmän pension och tjänstepension redan en stor del av jobbet, och hur de två delarna hänger ihop går vi igenom i pension, så funkar den och specifikt om den statliga delen i premiepensionen och ditt eget val. Saknar du tjänstepension är Pensionsmyndighetens riktmärke att själv spara i samma storleksordning som en kollektivavtalad avsättning, mellan 4,5 och 6 procent av månadslönen före skatt upp till 52 125 kronor i månaden (2026), och mer på lönedelar däröver. Hur de fyra avtalen och det riktmärket fungerar går vi igenom i artikeln om tjänstepension.

Väljer du att spara själv, oavsett om det är som ett komplement eller hela din pensionsbuffert, pekar både Pensionsmyndigheten och Konsumenternas i praktiken mot samma typ av lösning för de allra flesta, ett ISK eller ett vanligt fondsparande med bred riskspridning. Hur du väljer fonder utifrån din tidshorisont och hur du sprider risken över flera tillgångsslag går vi igenom i fondval efter din sparhorisont och riskspridning i praktiken. Kom ihåg att avgiften äter av avkastningen även i ett vanligt fondsparande, ett resonemang vi räknar på i fondavgifternas långsiktiga effekt.

Finansinstitutet har inget att tjäna på att peka dig mot ett ISK i stället för en pensionsförsäkring. Vi säljer inga pensionsprodukter och har inget samarbete att försvara här. Slutsatsen bygger på vad Skatteverket, Pensionsmyndigheten och Konsumenternas själva skriver om hur de två sparformerna fungerar, inte på något vi tjänar på att rekommendera.

Vanliga frågor