Spara & investera

Tjänstepensionen, den delen av pensionen du faktiskt kan påverka

Allmän pension får du automatiskt bara genom att arbeta och deklarera. Tjänstepensionen är annorlunda. Den beror på vilket kollektivavtal din arbetsgivare har, om ens något, och de fyra stora avtalen sätter av olika mycket, på olika villkor och med olika förvalt alternativ om du inte gör ett eget val. Det gör tjänstepensionen till den del av din framtida pension där kunskap om just ditt avtal faktiskt spelar roll, till skillnad från den allmänna pensionen som ser likadan ut för alla.

Tjänstepensionen kan bli en tredjedel av din pension

Enligt Pensionsmyndigheten kan tjänstepensionen stå för närmare en tredjedel av din totala pension den dag du börjar ta ut den. Det gör den till en av de största enskilda delarna av din ekonomi som arbetsgivaren styr över, och till skillnad från lönen är den lätt att glömma bort i vardagen eftersom pengarna aldrig syns på kontot förrän decennier senare.

Hur stor andel som till slut kommer från tjänstepensionen varierar med två saker. Ju högre lön du har, desto större blir andelen, eftersom den allmänna pensionen har ett tak medan tjänstepensionen på många avtal fortsätter att växa även på lönedelar långt över taket. Och ju yngre du är i dag, desto mer hinner summan växa med ränta på ränta innan uttag. Pensionsmyndigheten skriver det rakt på sak.

Tänk på att ju högre lön du har eller ju yngre du är, desto större del av din totala pension kommer att komma från tjänstepensionen.Pensionsmyndigheten, Det här är tjänstepension

Den tionde som saknar tjänstepension är inte alltid medveten om det. Arbetar du inom kommun, region eller staten har du alltid tjänstepension, det följer med anställningen. Hos privata arbetsgivare är det annorlunda, för där finns tjänstepensionen bara om arbetsgivaren har tecknat kollektivavtal eller valt att betala in den ändå på egen hand.

Vilket av de fyra avtalen har du?

De allra flesta med tjänstepension hör till ett av fyra stora avtalsområden, och vilket beror helt på var du är anställd och om arbetsgivaren har kollektivavtal. Finansinstitutet har samlat grundstrukturen i de fyra avtalen i en och samma tabell, i stället för att du ska behöva leta upp fyra olika valcentralers webbplatser för att jämföra dem. Siffrorna gäller 2026 och är hämtade direkt från Pensionsmyndigheten.

Svep i sidled för att se alla kolumner.

Avsättningen från oktober 2026 höjs för PA16 avdelning 1 till 6,2 procent upp till brytpunkten, med oförändrade 31,6 procent däröver. Brytpunkten på 52 125 kronor i månaden motsvarar 7,5 inkomstbasbelopp för 2026, och den räknas om varje år. Tjänar du mer än så är det just andelen på lönedelen däröver som gör mest skillnad över tid, eftersom den ligger klart högre än andelen under brytpunkten i samtliga fyra avtal.

Tabellen visar den vanligaste varianten inom varje avtal, men det finns äldre undantag att känna till. ITP2 gäller i stället för dig som är född 1978 eller tidigare och bygger på en helt annan modell, en förmånsbestämd pension som utgår från en procentandel av din slutlön i stället för en fast andel som sätts av varje år. PA16 avdelning 2 gäller på motsvarande sätt för statligt anställda födda före 1988, med en blandning av en valbar del, Kåpan Tjänste och en förmånsbestämd ålderspension. Och en mindre grupp kommun- och regionanställda har fortfarande kvar det äldre avtalet KAP-KL i stället för AKAP-KR. Hör du till någon av de äldre grupperna skiljer sig både avsättning och regler från tabellen ovan, och då är det extra viktigt att kontrollera villkoren för just ditt avtal snarare än att utgå från standardsiffrorna.

Så hittar du ditt avtal

Du väljer inte själv vilket tjänstepensionsavtal du har, det följer av kollektivavtalet på din arbetsplats. Men att ta reda på vilket det är tar bara några minuter.

Om du har kollektivavtal

Enklast är att logga in på minPension, den gemensamma tjänsten som drivs av staten och pensionsbolagen tillsammans. Där ser du samlat vilken tjänstepension du har, vem som förvaltar den och vad som betalats in hittills. Alternativt kan du fråga din arbetsgivare eller HR-avdelningen rakt ut, eller läsa lönespecifikationen där avsättningen till tjänstepensionen ofta står med. Är du osäker på om avtalet är ITP, SAF-LO, AKAP-KR eller PA16 ger redan yrkesrollen ett tydligt svar. Tjänsteman i privat sektor pekar mot ITP, arbetare i privat sektor mot SAF-LO, kommun eller region mot AKAP-KR, och statlig anställning mot PA16.

Om arbetsgivaren saknar kollektivavtal

Här är läget ett annat. Utan kollektivavtal finns ingen automatisk tjänstepension, och en del arbetsgivare betalar då ingenting alls utöver lönen. Pensionsmyndigheten är tydlig med vad det innebär.

Om du inte har tjänstepension kommer du bara att få allmän pension från staten. Det kan innebära en låg pension.Pensionsmyndigheten, Det här är tjänstepension

Vissa arbetsgivare utan kollektivavtal väljer ändå att betala in en individuell tjänstepension, men det är då ett eget beslut från arbetsgivaren och inget du kan räkna med per automatik. Är du osäker är första steget att helt enkelt fråga vad som gäller. Saknas tjänstepensionen helt är Pensionsmyndighetens eget riktmärke att den som vill kompensera själv bör spara i samma storleksordning som en kollektivavtalad avsättning, mellan 4,5 och 6 procent av månadslönen före skatt upp till brytpunkten på 52 125 kronor, och mer än så på lönedelar däröver. Vill du komma igång med ett eget sparande finns grunderna i kom igång med sparande, och en översikt över pensionens övriga delar i pension, så funkar den.

Avgiften urholkar kapitalet, precis som i vanligt sparande

Många kollektivavtalade tjänstepensioner ger dig ett val mellan traditionell försäkring, där bolaget sköter placeringen och ofta ger en garanti, och fondförsäkring, där du själv väljer fonder och tar hela placeringsrisken. Väljer du fondförsäkring gäller samma mekanik som i vilket annat fondsparande som helst. Avgiften dras varje år på hela kapitalet, oavsett hur fonderna går, och över ett arbetsliv på flera decennier blir skillnaden mellan en billig och en dyr fond stor i kronor räknat. Vi går igenom exakt hur den urholkningen fungerar, med Finansinspektionens egna avgiftssiffror och räkneexempel, i indexfonder och avgifternas betydelse.

Poängen som är specifik för tjänstepensionen är att avgiften sällan syns i vardagen. Pengarna kommer aldrig in på ett konto du loggar in på varje vecka, så en hög avgift kan gå obemärkt förbi i tjugo, trettio år. Just därför lönar det sig att en gång kontrollera vad din tjänstepension faktiskt kostar, snarare än att anta att förvalet är det billigaste alternativet.

Flytt av tjänstepension, vad du bör tänka på

Att flytta en kollektivavtalad tjänstepension är i grunden möjligt, men det är inte alltid en självklar vinst. Konsumenternas, som är oberoende vägledning finansierad gemensamt av branschen och staten, sammanfattar det balanserat.

Kollektivavtalade pensioner kan du oftast flytta relativt billigt och oavsett hur gamla pensionerna är, men bara inom ett begränsat utbud av försäkringsbolag och fonder.Konsumenternas, Kollektivavtalade tjänstepensioner

Det begränsade utbudet är själva poängen. En flytt inom en kollektivavtalad tjänstepension sker alltid mellan de bolag som just ditt avtal godkänt via valcentralen, aldrig fritt till vilket bolag som helst. Det gör flytten enklare att jämföra men också mindre dramatisk än den ibland framställs som. Innan du överväger att byta förvaltare finns några saker värda att räkna igenom, snarare än att bara jämföra en enda avgiftssiffra.

Ingenting av det här är ett argument mot att någonsin flytta, bara ett argument för att räkna igenom hela bilden innan du gör det. Vill du gå vidare är nästa steg att kontakta din valcentral, som kan jämföra villkoren mellan de bolag som ingår i just ditt avtal och visa vad en eventuell flytt skulle kosta i ditt specifika fall.

Vanliga frågor