Spara & investera

Ta ut pensionen: så påverkar tidpunkten och ordningen skatten

Tar du ut den allmänna pensionen innan det inkomstår du fyller 67, betalar du mer i skatt på varje utbetald krona än du hade gjort ett år senare. Det beror på att det förhöjda grundavdraget, och för den som fortfarande arbetar även det förhöjda jobbskatteavdraget, först slår in från och med det året. Det är den enskilt tydligaste mekaniska effekten av när du väljer att börja ta ut pensionen, och den gäller oavsett hur stort kapital du har byggt upp. Vid sidan av åldern spelar också ordningen roll, alltså hur du fördelar uttaget mellan allmän pension, tjänstepension och eget sparande, och hur du undviker att flera utbetalare tillsammans drar för lite skatt. Vilken uttagsordning som passar bäst för just din ekonomi går vi däremot inte in på här, det beror på din helhetsbild och är något du behöver räkna på själv eller tillsammans med en rådgivare.

När du tidigast kan ta ut pensionen

Hur tidigt du kan börja ta ut den allmänna pensionen, alltså inkomstpensionen och premiepensionen tillsammans, styrs inte av en fast åldersgräns utan av din riktålder. Enligt Pensionsmyndigheten går det att ta ut dem tidigast tre år före riktåldern. Riktåldern i sin tur är fastställd till 67 år för perioden 2026 till 2031, vilket för de flesta i dag landar på en tidigaste uttagsålder runt 64 år. Det finns dock övergångsregler som gör att vissa årskullar i stället kan ta ut pensionen fyra år före sin riktålder, så exakt vilken ålder som gäller för dig beror på ditt födelseår.

Inkomstpension och premiepension kan tas ut tidigast tre år före din riktålder, se nedan vad som gäller för just dig. Det finns övergångsregler som gör att vissa kan ta ut inkomst- och premiepension fyra år före sin riktålder.Pensionsmyndigheten, Riktålder, när kan jag ta ut allmän pension

Det här gäller bara inkomstpensionen och premiepensionen. Garantipension, inkomstpensionstillägg, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd kan du tidigast få rätt till från och med din fulla riktålder, inte tre eller fyra år tidigare. De två uttagsåldrarna följs alltså inte automatiskt åt, och det är lätt att blanda ihop dem om man bara läser ett schablonårtal någon annanstans.

Tidpunkten påverkar också hur stor själva pensionen blir, inte bara skatten på den. Ju senare du börjar ta ut den allmänna pensionen, desto högre blir den månatliga utbetalningen, eftersom det intjänade beloppet fördelas på färre år. Exakt hur mycket det rör sig om för dig beror på din egen intjänade pension och räknas fram i Pensionsmyndighetens egna tjänster och på minPension. Skatteeffekterna nedan gäller alltså ovanpå den grundläggande avvägningen mellan att börja tidigt och att vänta.

Tjänstepension och eget sparande har egna åldrar

Riktåldern styr bara den allmänna pensionen. Tjänstepensionen har normalt en egen åldersgräns som ofta ligger tidigare än den allmänna pensionens, men den varierar mellan avtal och förvaltare, vilket vi går igenom i artikeln om tjänstepensionen. Eget sparande utanför pensionssystemet, till exempel i ISK eller fonddepå, har ingen åldersgräns alls och går att ta ut när du själv vill, något vi beskriver närmare i genomgången av eget pensionssparande. Att ta ut sparat kapital i förtid för att sluta arbeta helt innan någon pension alls blir aktuell är en annan fråga, med andra avvägningar än de som gäller här.

Skatten på pension faller det år du fyller 67

Utbetald pension beskattas i inkomstslaget tjänst, på samma sätt som lön, och precis som för lön räknas ett grundavdrag av innan skatten tas ut. Grundavdraget medges automatiskt och är redan inbakat i Skatteverkets skattetabeller, så du behöver aldrig ansöka om det själv. Det som gör åren fram till pensionen intressanta att räkna på är att grundavdraget inte är statiskt. Vid en viss ålder höjs det, och det är just den höjningen som gör att skatten på en och samma pension blir lägre efter en viss tidpunkt än före.

Enligt Skatteverket gäller det förhöjda grundavdraget den som fyllt 66 år vid ingången av inkomståret, alltså i praktiken från och med det år du själv fyller 67. För inkomståret 2026 gäller det dig som är född 1957 till 1959.

Du får ett högre grundavdrag om du fyllt 66 år vid inkomstårets ingång, alltså från och med det år du fyller 67 år. Det gäller dig som är född 1957-1959.Skatteverket, Så beskattas din pension

Villkoret är alltså kopplat till en fast ålder i skattelagstiftningen, inte till din personliga riktålder, och de två begreppen ska inte blandas ihop även om de för många årskullar råkar hamna nära varandra. Tar du ut pension innan det år du fyller 67 beskattas den hårdare än den hade gjort ett år senare, eftersom du då varken har det förhöjda grundavdraget eller, om du fortfarande har arbetsinkomst, det förhöjda jobbskatteavdraget som gäller från samma ålder. Hur mycket hårdare varierar med din totala inkomst och kommun, och det finns ingen enda procentsats som gäller alla, men riktningen är entydig.

Gränsen flyttas framåt från 2027

Åldersgränsen för det förhöjda grundavdraget är inte permanent satt vid 67 år. Från och med den 1 januari 2027 höjer Skatteverket kravet till att du ska ha fyllt 67 år vid årets ingång, vilket i praktiken skjuter fram gränsen ett år för dem som är födda 1960. De får det förhöjda grundavdraget först från och med det år de fyller 68, ett år senare än den som är född 1959. Är du född 1960 eller senare lönar det sig alltså att kontrollera exakt vilket år regeln träder in för dig, i stället för att anta att 67 år gäller rakt av.

Flera utbetalare, risk för kvarskatt

Ett läge många pensionärer hamnar i förr eller senare är att få pengar från mer än en källa samtidigt, till exempel allmän pension och tjänstepension parallellt, eller lön och pension samtidigt om du fortsätter arbeta deltid. Då uppstår en mekanik i beskattningen som annars lätt kommer som en överraskning i deklarationen.

Det beror på att den som är din huvudutbetalare, alltså den som betalar ut den högsta inkomsten, ska dra skatt enligt skattetabell utifrån bara den inkomsten. Dina övriga utbetalare ska dra skatt med 30 procent.Skatteverket, Så beskattas din pension

Skattetabellen som huvudutbetalaren använder är byggd för att täcka skatten på just den inkomsten, inte på din sammanlagda inkomst från alla källor. De övriga utbetalarna, sidoutbetalarna, drar en schablon på 30 procent, som i många fall är lägre än vad som faktiskt krävs när alla inkomster läggs ihop. Summan av de separata avdragen kan därför bli lägre än den slutliga skatten, och resultatet blir kvarskatt året efter.

Åtgärden är enkel att genomföra men lätt att glömma bort. Du kan be en av dina utbetalare, gärna huvudutbetalaren, att dra en högre skatt än vad tabellen automatiskt ger, eller ansöka om jämkning hos Skatteverket för att styra skatteavdraget mer exakt utifrån din faktiska totalbild. Gör du ingenting alls är risken att kvarskatten kommer som en överraskning först när den slutliga skatteuträkningen är klar.

Jämna ut uttaget mot den statliga skatten

Ett tredje mekaniskt villkor är skiktgränsen för statlig inkomstskatt, som ligger ovanpå den kommunala skatten alla betalar. Enligt Skatteverket gäller följande för 2026.

För inkomståret 2026 är skiktgränsen 643 000 kronor. Skiktgränsen gäller den beskattningsbara förvärvsinkomsten, det vill säga den inkomst du har efter att grundavdraget har dragits bort. På den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger 643 000 kronor är den statliga inkomstskatten 20 procent.Skatteverket, När ska man betala statlig inkomstskatt och hur hög är den

För att slippa räkna fram grundavdraget själv i förväg använder Skatteverket i stället en brytpunkt, gränsen för den totala årsinkomsten innan grundavdraget dras av. Den ligger på 660 400 kronor för dig som inte har fyllt 66 år vid årets ingång, och på 760 500 kronor för dig som har fyllt 66, eftersom grundavdraget då är högre. Har din totala inkomst ett enskilt år, pension, eventuell lön och andra beskattningsbara inkomster tillsammans, redan passerat brytpunkten som gäller för dig, betalar du 20 procent extra statlig skatt på delen däröver.

Just därför är det den sammanlagda inkomsten under ett och samma kalenderår som avgör, inte hur mycket du totalt har sparat ihop. Om du har flera möjliga sätt att styra hur stor del av pensionen du tar ut ett givet år, till exempel genom att välja tre fjärdedelar i stället för hela eller genom att förskjuta ett uttag till nästa år, kan det mekaniskt sett göra skillnad om det håller den beskattningsbara inkomsten under eller över skiktgränsen. Det säger dock ingenting om vad som är rätt val i just din situation, bara att effekten finns och går att räkna på.

Ta ut hela pensionen eller bara delar av den

Den allmänna pensionen behöver inte heller tas ut i sin helhet på en gång. Pensionsmyndigheten är tydlig med vilka andelar som finns att välja mellan.

Ta ställning till hur mycket du vill ta ut varje månad. Du kan välja att ta ut hela, tre fjärdedelar, halva eller en fjärdedel av din pension.Pensionsmyndigheten, Ansök om allmän pension

Samma valfrihet gäller för premiepensionen separat, både hur stor andel du tar ut och om den ska placeras i traditionell försäkring eller ligga kvar i fondförsäkring, vilket vi går igenom i artikeln om premiepensionen. Möjligheten att ta ut delar snarare än allt på en gång är en av de mekaniska knapparna du faktiskt kan skruva på när du planerar hur mycket av den totala pensionen, se helhetsbilden i pensionens tre delar, som ska betalas ut ett givet år.

Vilken kombination av andel, ordning och tidpunkt som är bäst för just din ekonomi går inte att slå fast generellt här. Det beror på din totala bild, eventuell fortsatt lön, hur mycket tjänstepension och eget sparande du har vid sidan om, och vilka andra inkomster du väntas ha de kommande åren. Pensionsmyndighetens egna uttagstjänster och minPension ger dig en beräkning utifrån dina faktiska belopp, och inför större beslut kan det vara värt att komplettera med en oberoende rådgivare.

Vanliga frågor