Spara & investera

Så läser du fondens faktablad: riskskalan 1 till 7 och vad siffran inte säger

Alla fonder som säljs till privatpersoner i Sverige måste ha ett faktablad. Det är inte en broschyr från fondbolaget utan ett standardiserat dokument på högst två sidor, och sedan årsskiftet 2022/2023 ser det annorlunda ut än det gjorde tidigare. Det heter numera PRIIP KID, det har fått en delvis omräknad riskskala, och historisk avkastning har bytts ut mot fyra beräknade scenarier.

Vi på Finansinstitutet har gått igenom Fondbolagens förenings regelverkstexter och vägledning för att reda ut vad riskindikatorn 1 till 7 faktiskt mäter, vad de fyra scenarierna visar, var du hittar kostnaderna, och vad siffran inte säger dig. Texten är en genomgång av hur dokumentet fungerar och ska läsas, inte en rekommendation om någon specifik fond.

Faktabladet bytte både namn och logik 2023

Fram till årsskiftet 2022/2023 hade svenska fonder ett så kallat fondfaktablad, internationellt en variant av det som kallas KIID (Key Investor Information Document), med en riskskala byggd på ett mått som förkortades SRRI. Det måttet utgick i praktiken från fondens historiska svängningar, ofta uttryckt som volatilitet under de senaste fem åren. Har du läst äldre artiklar eller jämförelser om "hur man läser fondens faktablad" är det stor chans att de beskriver just den logiken, för mycket av det som fortfarande cirkulerar på nätet skrevs innan bytet.

Från den 1 januari 2023 gäller i stället EU-regelverket PRIIP (Packaged Retail Investment and Insurance-based Products), och alla fonder som riktar sig till icke-professionella kunder ska ha ett PRIIP KID. Fondbolagens förening sammanfattar bytet i tre punkter. Riskskalan räknas annorlunda, avgifterna redovisas på ett nytt sätt, och resultatscenarier har ersatt den historiska avkastningsgraf som fanns i det gamla dokumentet. Namnet må vara nytt för många sparare, men principen är densamma som tidigare. Det ska gå snabbt att jämföra fonder, och informationen ska se likadan ut oavsett vilket fondbolag som gett ut den.

Riskindikatorn, siffran 1 till 7 i faktabladet

Högst upp i avsnittet "Vilka är riskerna och vad kan jag få för avkastning?" finns en skala från 1 till 7, där 1 betyder lägst risk och 7 betyder högst risk. Skalan är gemensam för hela EU, vilket är hela poängen med den. Du ska i teorin kunna jämföra en svensk aktiefond med en tysk räntefond utan att behöva förstå vare sig svenska eller tyska. Typiskt hamnar aktiefonder högre på skalan än räntefonder, eftersom aktiemarknaden generellt svänger mer i värde över tid.

Marknadsrisk och kreditrisk vägs samman, men oftast är det marknadsrisken som styr

Siffran 1 till 7 är formellt en sammanvägning av två separata mått, ett marknadsriskmått och ett kreditriskmått. Marknadsrisken beräknas utifrån hur mycket fondens värde historiskt svängt (en volatilitetsberäkning, tekniskt baserad på Value at Risk under den rekommenderade innehavsperioden), medan kreditrisken fångar risken att en motpart inte kan leva upp till sina åtaganden.

I praktiken spelar det mindre roll för en vanlig fond. Värdepappersfonder och specialfonder håller sina tillgångar avskilda från fondbolagets egen balansräkning, vilket gör att de i princip alltid får det lägsta kreditriskmåttet. Det betyder att det för de allra flesta fonder är marknadsrisken, alltså svängningarna, som ensam avgör var på skalan 1 till 7 fonden hamnar. Skillnaden är teknisk snarare än praktisk, men den förklarar varför du ibland ser fonder med väldigt olika innehav landa på samma risksiffra. Det är svängningarna som räknas, inte vilken typ av tillgång som ligger bakom dem.

Varför siffran ofta ser lägre ut än den gjorde i det gamla faktabladet

Här är detaljen som gör gamla jämförelser missvisande. Skalan 1 till 7 är visuellt densamma som i det tidigare fondfaktabladet, men beräkningsmetoden bakom siffran har ändrats. Enligt Fondkollen, som drivs av Fondbolagens förening, hamnar en fond generellt ett steg lägre på den nya skalan än den skulle ha gjort på den gamla SRRI-skalan. Det beror på att de nya reglerna innebär att fonder numera jämförs mot mer riskfyllda produkter i beräkningen, inte på att fonderna plötsligt blivit mindre riskfyllda i sig.

Konsekvensen är enkel att missa om du inte vet om den. En fond som visade risknivå 5 i det gamla dokumentet kan mycket väl visa risknivå 4 i dagens faktablad, utan att en enda krona i fondens innehav har ändrats. Jämför du en gammal skärmdump med ett nytt faktablad riskerar du alltså att dra fel slutsats om att fonden blivit lugnare. Det har den inte nödvändigtvis blivit, det är måttstocken som är ny.

De fyra resultatscenarierna, och vad de faktiskt visar

Under riskindikatorn, i samma avsnitt av faktabladet, finns fyra beräknade scenarier som ersatt den historiska avkastningskurva som fanns tidigare. De visar vad en investering skulle kunna bli i kronor och procent, beroende på hur marknaden utvecklas, och samtliga siffror redovisas efter att fondens kostnader är avdragna.

Det viktigaste att förstå är vad scenarierna bygger på. De är räknade utifrån fondens egen historik, eller ett relevant jämförelseindex om historiken är kort, och de säger uttryckligen inte något om vad som faktiskt kommer att hända. Som Fondkollen formulerar det, är den framtida marknadsutvecklingen osäker och kan inte förutsägas exakt, och marknaderna kan komma att utvecklas helt annorlunda i framtiden. Läs alltså scenarierna som en beskrivning av spännvidden, avstånd mellan ett bra och ett dåligt utfall, snarare än som fyra konkreta gissningar om framtiden.

Var kostnaderna står, och varför den siffran inte är hela bilden

Kostnaderna redovisas inte i riskavsnittet utan i ett eget avsnitt längre ner i faktabladet, med rubriken "Vilka är kostnaderna?". Där finns både engångskostnader och löpande kostnader, och sedan PRIIP-bytet ingår numera även transaktionskostnader, alltså en uppskattning av vad det kostar när fonden själv handlar med de värdepapper den äger.

Den siffra som ofta lyfts fram i marknadsföring, TER (total expense ratio), är inte samma sak som förvaltningsavgiften, och den fångar heller inte alltid transaktionskostnaderna fullt ut. Vi går igenom skillnaden mellan förvaltningsavgift, TER och de faktiska kostnaderna i ett eget avsnitt om fondavgifter och varför indexfonder ofta är billigare, så vi upprepar inte den genomgången här. Poängen i det här sammanhanget är bara att risksiffran och kostnadssiffran lever i olika delar av faktabladet, och att en låg risknivå inte säger något om vad fonden kostar dig.

Vad riskindikatorn inte säger dig

Riskindikatorn är ett användbart snabbmått, men den är också en förenkling, och förenklingar har gränser. Här är de gränserna, innan du drar för stora slutsatser av en enda siffra.

• Den är ingen prognos. Siffran beskriver hur mycket fonden historiskt svängt, inte vad som kommer att hända framöver. En fond med risknivå 3 kan fortfarande gå ner i värde, precis som en fond med risknivå 6 kan gå upp.
• Den bygger på historiska data. Beräkningen utgår från upp till fem års historik (kortare för fonder som är yngre, med ett minimikrav på ungefär två år). Om marknadsförhållandena ändras snabbt hänger risksiffran inte alltid med i samma takt.
• Fonden kan flytta sig på skalan. Fondbolaget ska se över klassificeringen löpande, och om marknads- eller kreditrisken förändrats tillräckligt mycket byter fonden risknivå. Den siffra du ser idag är inte given för alltid.
• Den fångar inte all risk. Likviditetsrisk, alltså risken att inte kunna sälja till ett rimligt pris vid rätt tillfälle, beskrivs i klartext i faktabladet när den är väsentlig, men syns inte i själva sjugradiga skalan.
• Den säger inget om din helhet. Riskindikatorn beskriver en enskild fond isolerat. Hur den risken faktiskt påverkar dig beror på hur stor del av ditt sparande fonden utgör och vad du äger i övrigt. Det är ett resonemang vi utvecklar i texten om riskspridning i en fondportfölj.

Ett läsexempel, från risknivå till kronor

Så här kan det se ut i praktiken. Ta en bred global aktieindexfond som exempel, helt illustrativt och utan koppling till någon namngiven fond. Aktiefonder hamnar typiskt i den övre halvan av skalan just för att aktiemarknaden svänger mer än räntemarknaden, medan en kort räntefond med hög kreditkvalitet ofta ligger betydligt lägre. Den exakta siffran skiljer sig mellan fonder även inom samma kategori, så det enda sättet att veta var en specifik fond faktiskt ligger är att öppna dess eget faktablad.

Anta att faktabladet för en sådan fond visar en investering på 10 000 kronor över fem år. Så här skulle det kunna se ut, med rena räkneexempel för att visa mekaniken, inte verkliga scenariovärden.

Märk hur brett spannet är mellan stresscenariot och det positiva scenariot. Det är i sig en form av riskinformation, kanske tydligare än siffran 1 till 7. Ett smalt spann mellan scenarierna signalerar en lugnare fond, ett brett spann signalerar en fond som kan svänga desto mer i endera riktningen. Jämför du det spannet mellan två fonder får du ofta en bättre känsla för risken än av att bara jämföra två ensiffriga tal.

Vanliga frågor om fondens faktablad